Det femte barnet

Betyg

Slutar för tidigt jag vill veta hur det går! Väldigt bra.

Betyg

Läste den i ett sträck i min solsäng. Fängslande och riktigt välskriven. Byggdes dock upp till att jag trodde slutet skulle vara starkare. Därav trean.

Betyg

Helt ok bok, men jag hade väntat mig mer. Historien hade kunnat vara lite fylligare, men språket är mycket bra och tragiken griper ändå tag.

Betyg

Lessing debut "Gräset sjunger" golvade mig fullständigt. Den här är tät och har ett intressant tema, men i slutet finns dock många obesvarade frågor kvar.

Betyg

Mångbottnad tänkvärd historia. Många familjers verklighet. Lyssnade tyvärr på boken med Mona Malm som dålig berättare. Stark 3:a

Betyg

Fastän den här boken inte ens har 150 sidor, endast 147 så innehåller den så mycket. Starka fina personporträtt och en riktigt bra och engagerande historia. Jag vill absolut läsa fortsättningen!

Betyg

The first and maybe best book on the struggle to understand and help the child that might be a different creature, and lacking vital human traits. A mother in fear & love. In my view better than "We need to talk about Kevin".

Betyg

Finlitterär skräckroman. Jämförbar med Bergmans Vargtimmen.

Betyg

slutar så blekt......obehaglig på något sätt

Betyg

Tunn format men mycket innehållsrik. Rent språkligt når den inte de stora litterära höjderna därför ej ett riktigt toppbetyg. Lite seg i början men är sedan infernaliskt spännande och väcker många frågor kring vad som gick snett med familjens femte barn. Arv/miljö? individens behov och kollektivets bästa? Lessing skriver skickligt och låter läsaren göra tolkningarna

Betyg

Sträckläsning. Svårt dilemma att hantera.

Betyg

En snabbläst bok som manar till eftertanke

Betyg

Sträckläsning. Bok som väcker tankar.
Ger den en stark 3:a i nuläget.

Betyg

Blev lite besviken. Trodde den skulle fängsla mej mer.En stark berättelse om den starkaste av känslor. Moderskärlek. Får en svag 4 pga höga förväntningar.

Betyg

Vackert språk gör en omöjlig familjesituation uthärdlig. Skrämmande, obehaglig och oförglömlig!

Betyg

Ja det blev en femma (boktipset trodde det) en helt oförglömlig bok jag alltid kommer att minnas.

Betyg

En bok som jag i efterhand är glad att jag läst, den stanna kvar i minnet. Men det var inte en särskilt bra läsupplevelse.

Betyg

Den suger fast och jag vrider mig av obehag när Ben ligger i hennes kropp sedan vänder mina knalle kring Ben och hans familj. Älskar att det händer så lite och ändå såycket

Betyg

Boken är avslutad. Tankarna är många. Hur skulle jag ha gjort? Är det rätt att offra en människa för att rädda sex andra? Var Ben det barnet han beskrivs som eller var han skapad av sin omgivning? Fanns det verkligen ingen annan lösning? Läs. Diskutera.

Betyg

en mycket välskriven bok en total överraskning för mig
ibland tänkte jag att är det verkligen Doris Lessing som skrivit denna bok. Boken var nästan som en psykologisk thriller bitvis. Läs den!

Betyg

Obehaglig, behandlar jobbiga tankar. Därför också värdefull. Ger mig associationer till Steinbecks Möss och människor (som är så mycket mänskligare) och den gode vännens son i boken Den jag älskade av Hustvedt. Boken är färdigläst men historien är oavslutad.

Betyg

Inte riktigt verklig, men ändå en helt ok bok. Hon skriver lite opersonligt. Jag minns den starkt, så den måste definitivt ha gjort intryck på mig. En riktigt stark 2:a.

Betyg

Skrämande bok om barnet som bara kan älskas av en mor.

Betyg

Kort beskrivning av handlingen:
Harriet och David träffade varandra på firmafesten och förälskade. Snart giftande de sig och hade fem barn tillsammans. Faktiskt, dem hade trevligt tid och bra familj till femte barnet Ben var föddes. Han var mycket olika från andra barn: ganska stark för sin ålder med kalla gröna ögon. Han var hänsynslös, t.ex. Ben slå Paul, trots att Paul var äldre. Alla familjen trodde, det var Ben, som dödade husdjuren. Ben ignorerade andra barn och ville inte leka med. Läkare kunna inte hitta fel på Ben, med föräldrar och släktingar visste, det finns något defekt. De bestämde att skicka Ben till special institution, men Harriet ta Ben tillbaka hem. Med tiden lämnade tre barn hus och bodde i internatskula. De ville inte bo med Ben. När Ben var elva år gammal, började umgås han med större pojkar. De ofta kom till dessa hus och åt, drack och tittade på TV. Dessa tonåringar ignorerade föräldrar och bara skrattade, när Harriet fick anmärkningar. Det var ett gäng. De var grova i munnen och ville ta Harriets och Davids hus i framtid. David ofta stannade i hans vän hus, han ville inte komma hem. Harriet och David bestämmande sig att flytta till mindre hus, det Ben kunde följa efter.
Och vad skulle hända med Ben nu?  Funderade Harriet. Snart kanske hon skulle sitta i det hus där hon skulle bo ensam eller med David och titta på TV och plötsligt se en glimt av Ben i ett nyhetsinslag i kriminalreportage.
 
Vad tyckte du om boken: Jag rekommenderar att läsa den bok till människor, som har barn. Det är inte spännande roman, men roman med upplysande lärorikt. Doris Lessing ville saga det är svårt att växa barn. Det är inte så lätt jobb att göra en bra human från liten man. Föräldrar måste bli mycket stark och försätta fostrar barns karakter.  Det var nyttig att läsa den bok.

Betyg

Denna bok är helt okej tycker jag.

Betyg

Jag tyckte mycket om språket och de filosofiska frågor som lyftes, men blev smått besviken på slutet. Ska ta och läsa fortsättningen när jag får tag på den...

Betyg

Enbart obehaglig och då inte på ett mysigt sätt. Historien är inte så märkvärdig men den är skriven på ett lika kallt sätt som en läkarjournal, sakligt kallt och distansierat.

Betyg

Det måste sägas Doris Lessing är en duktig författare. Hennes språk gör att läsandet bara flyter på även om ämnet stundtals är obehagligt. För denna bok är ingen feelgood historia för den som vill läsa om en stor lycklig familj. Eller det är ju det innan Ben - det femte barnet - kommer in i familjen. Eller är de lyckliga, är det inte snarare så att de lever på bilden av hur man skall vara för att vara en lycklig familj och allt raseras när det kommer en familjemedlem som inte kan leva upp till myten om att mamma-pappa-barn alltid är lycka. Boken är lättläst men jag tycker inte riktigt skildringen av Ben håller. Han beskrivs närmast som något utomjordiskt, en hotande fara snarare än ett barn med särsklida behov som han kanske egentligen är. Så för författarens distans och förenkling (som bara av ond) av en så komplex människa som Ben så drar jag av en stjärna i betyg.

Betyg

Lessing skildrar insiktsfullt hur en familj faller isär och hur alla övriga familjemedlemmar lider när ett av barnen tar all tid och kraft. En olöslig ekvation; det känns fel djupt in i kroppen att skicka iväg det barn som är annorlunda, samtidigt kan det heller aldrig kännas rätt att fyra andra barn skadas och till stor del förlorar sina föräldrar.
Jag är djupt imponerad av det effektiva berättandet som flyter på som den naturligaste sak i världen, och fångas totalt av berättelsen Jag vill inte lägga ifrån mig boken, och texten väcker en stor ömhet för Ben i mig trots att han utför hemska handlingar.
Jag gillar också inslaget av saga/myt kring vad Ben egentligen är - är han "bara" ett överaktivt barn eller är han något annat?

Betyg

Riktigt bra men ruggig bok...

Betyg

Jag var tvungen att läsa den två gånger för att komma ihåg den... Så långt från mig man kan komma.

Betyg

Inte min typ av bok, men Lessing är skicklig.

Betyg

Obehaglig skräck-twist på en historia om en perfekt familj med fyra barn som får ett femte som gör att allt brakar samman.

Betyg

Läste boken för ungefär tjugo år sedan, när jag fått mitt tredje barn, men mindes bara den obehagliga känsla som den skapade.
Mina tankar efter denna omläsning är väl att det hänt en del när det gäller förståelsen för barn med någon form av handikapp eller bokstavskombination. Att föräldrar behöver stöd och hjälp och att det finns bättre metoder att hjälpa barnen till ett bra liv i dag.
Lessings skildring av mammans situation, med skuldkänslor oavsett hur hon än hanterade situationen, är också träffande. Varför kunde de inte dela på skulden? Precis som boken beskriver går inte lyckan att planera fram - livet är oförutsägbart. Vad som helst kan hända.

Betyg

Bra, men...
Visst är den otäck och framförallt oerhört tragisk, men jag förstår inte riktigt budskapet, vad vill hon (Lessing) säga? Vill hon säga något?
Jag var väldigt tveksam när jag skulle betygsätta den här boken, jag var inställd på att ge boken en fyra, men när jag insåg att jag faktiskt inte ville läsa den fristående fortsättningen "Ben, ute i världen" bestämde jag mig för betyget tre. Boken lockade tyvärr inte till 'merläsning'.
Men jag lovar mig själv att ge Lessing ytterligare en chans.

Betyg

Jag vill inleda med en varning. För låt er inte luras av den första hälftens relativa lugn och harmoni. Förbered er istället på en omvälvande historia där förväntningar och drömmar vänds upp och ner. Lika bra att ha det sagt.

Harriet och David träffas på en firmafest och tycks vara som gjorda för varandra. Aningen för konservativa för sin generation, avvikande från 60-talets anda och lättsinniga ideal, men fast övertygade om att de kommer bli lyckliga och att det stora familjelivet är rätt sätt att uppnå sina drömmar på. De köper en enorm villa i en lugn förstad till London, perfekt för deras ambitioner. Inkomsterna räcker egentligen inte till, men släkten finns med dem och snart blir hemmet en gemensam knytpunkt för veckolånga högtidsfiranden och överdådiga middagar för både nära och kära. Den hastigt växande barnaskaran ifrågasätts förvisso, men mest i skämtsam ton och accepteras ändå som deras dröm och ensak. Sen föds Ben, det femte barnet och livet i huset blir sig aldrig likt igen. En storm tränger genom familjens trygga väggar – moderskänslor byts mot misstro där det genetiskt avvikande inte ses som en slump utan en bestraffning för högmod och glupska visioner.

Lessings historia är en chockerande berättelse om hur det oplanerade kan få förödande följder, om hur ett annorlunda och i detta fall hyperaktivt barn tas emot av sin omgivning och beskrivs med iskalla ögon – i ständig alienation. Vi får en kort men fasansfull bild av institutionernas metoder eller kanske snarare oförmåga att ta hand om det abnorma. Kan rädslan för det avvikande vara befogad men ändå inte rättfärdigad? Jag är lättad när boken är slut, men delar är värda att begrunda och lägga på minnet. Boken är välkomponerad både språkligt och stämningsmässigt och fyller säkert sitt syfte. Var beredd på en dos av obehag, filtrera om så behövs, men ta tragiken för vad den är.

Av: Christian Rydberg Åkesson

Betyg

Skrämmande men spännande! Läs inte denna om du är gravid, dock... Enda nackdelen är att hela boken är att det saknas kapitelindelning i boken, så det blir lite besvärligt att hitta ett lämpligt ställe att sluta läsa på, när man behöver lägga ifrån sig boken...

Betyg

Ingenting jag direkt brukar rekommendera gravida kompisar, om man säger så. Rosemarys baby i modern tappning, utan övernaturligheter. Verkligheten är skrämmande nog ändå.

Betyg

En fängslande och mycket dyster historia. Den etsar sig fast!

Betyg

banbrytande..

Betyg

En otroligt välskriven bok men historian är svår att tro på.

Betyg

En härligt klaustrofobisk berättelse med gotiska undertoner. Tematiskt mångfasetterad bok som väcker tankar utan att servera några svar. Slutet tyvärr inte helt tillfredsställande.

Betyg

Harriet och David har kontroll på det mesta i sitt liv. De väljer varandra för att de passar in i varandras bild över "hur det ska vara". De köper ett stort hus och föder barn efter barn, allt för att skapa och bekräfta deras syn på hur livet "ska vara". Men livet blir ändå inte som de har planerat. Trots alla goda föutsättningar kommer en kraft in i deras liv som påverkar, inte bara den omedelbara familjen, utan hela omgivningen. Lessing visar på människors mindre vackra sidor som kommer i ljuset i och med denna mindre vackra varelse. Och kanske är det just det som gör varelsen till det monster det är. Inte bara i egenskap av sig själv, utan också för att det väcker monster inom andra.
Det femte barnet kan ses som en saga för vuxna, en berättelse som trots sitt osannolika sagoskimmer ändå säger något väldigt trovädigt om människans natur.

Betyg

Vidrigt bra.

Betyg

En olustig historia om det femte barnet.

Betyg

Har från början lite svårt för böcker som är för tunna... men i detta fallet får man väl vara nöjd med det eftersom den tog fortare slut... storyn var för extrem, man behöver inte ta i för att få fram sitt budskap, det blir bara onödigt övertydligt och tappar då i trovärdighet... mer nyanserat ger starkare känslor i alla fall hos mig... så nä inte gilla jag denna, nobelpristagare till trots....