
"Det blev en upprymd stämning bland läsare och kritiker när Maryse Condés bok Färden genom mangroven kom på svenska 2007. Vårt språk fick plötsligt del av ett stort, moget författarskap med rötter i Guadeloupe.[...] Styrkan och skärpan i berättandet är tveklös och man häpnar över hur nära det går att komma en människa i en roman. Bilderna är hämtade ur en annan flora och fauna än den europeiska. Bröst kan likna guavaknoppar, en mun en hibiskusknopp. Färgskalan är starkare. Berättandet mer högljutt. Desirada gestaltar en av vår tids största skamligheter, men med hetta, språk och energi som känns hoppfull." - Maria Schottenius, Dagens nyheter Marie-Noëlle har aldrig vetat vem som är hennes far. Hennes mor Reynalda var bara fjorton år när Marie-Noëlle föddes och kort därefter överlämnas hon i den barnlösa Ranélises vård när Reynalda reser till Paris för att söka lyckan. Strax efter...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Den verkar lovande men jag fastnar aldrig riktigt. Ibland så får den fast mig men oftast bara för en kort stund. Den är för hoppig, från en mening till en annan kan författaren börja berätta en annans persons historia. De sista 50 sidorna skummar jag eftersom jag vill att den ska ta slut. Hade kunnat bli så bra men jag förstår mig inte på huvudpersonen som inte har något djup eller mål i livet.
Betyg
Jag letar men hittar inte tråden. Jag och Condé är inte i fas. Inte dålig men ändå en kamp att ta sig igenom. Ändring: Efter att ha funderat ett tag måste jag höja betyget till 4. Även om jag har svårt för Condes cirklande berättarstil så är det en magnifik berättelse om resan, om exilen och om invandringen. Om kärlek och att tillhöra. Jag kommer trots allt inte att glömma Marie-Noëlle. En ensam universitetslärare med brokig bakgrund..
Betyg
Berättelsen om Marie-Noëlle slutar inte alls som man tror att den ska göra och det är så befriande!