Den svavelgula himlen

Westö, Kjell

| 2017

Flag from sv

81


Och jag gick hemåt och tänkte att jag kanske måste skriva en berättelse trots allt. En berättelse inte bara om Stella och Alex och mig och våra föräldrar, utan också om barnen, om Sandi och Amir och Tommi Hjelt. Och jag tänkte att den berättelsen måste bli mycket sannare än de andra berättelserna jag skrivit. För att vi levde i den tid vi levde i. För att det finns mörker, och för att det finns ljus. Och så nästa motvilliga tanke: att i så fall skulle jag också tvingas möta ljuset och mörkret i mig själv.Den svavelgula himlen spänner från det solblekta 1960-talet till vår mörka tid. En Helsingforspojke växer upp i skuggan av den välbärgade och mäktiga familjen Rabell, som har en ståtlig gård i närheten av hans föräldrars enkla sommarstuga. Pojken blir vän med den självsäkre Alex och får vistas nära familjen, som bär på hemligheter under den polerade ytan. Men han blir också...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

A

Alexandra Werner

2018-03-18

Betyg

En av hans bästa!

L

Lotta Rosen

2018-03-04

Betyg

.

david palmqvist

2018-01-29

Betyg

Första tredjedelen med barndomsskildringen är intressant och väl skriven men historien blir bara mer och mer banal ju äldre berättaren blir. Kanske säger det något om oss människor? :P

Betyg

Jag har blivit motsagd förut men står ändå fast vid att de mest kompletta romanerna är de svåraste att kommentera. Och här har vi nu åter just en sådan. Än en gång av Westö. En berättelse om att minnas som blåser så mycke liv i mig att jag stundtals får hålla andan, kan inte uttrycka det bättre än berättarjaget själv: ”en känsla av att nuet och det förflutna och framtiden existerade på samma gång". Var först förbannad över att Agnes Lidbeck inte nominerats till årets Augustpris, att Den svavelgula himlen inte blev det är en skam.

A

Anki Olsson Flodin

2017-11-16

Betyg

Fint flyt men historien berör inte.

Engelska Väninnan

2017-11-02

Betyg

Det är en magisk högtidsstund att få vara i den här romanen. Berättarjaget är inte särskilt sympatisk, men han kommer till sist om insikt. Fascinerande uppväxt, en vemodig nutid. En rik roman.

Marc Moore

2017-10-05

Betyg

Fick intrycket att boken skulle utmynna i ett ordentligt gripande klimax men så blev de verkligen inte, den snarare ebbade ut i ingenting.
Bokens störst beståndsdel är ju författarens relation med Stella, tycker man som jag att deras relation är ointressant så blir ju hela boken rätt ointressant.
Sedan har jag svårt att förstå varför författaren anser att Alex är hans bästa kompis, han verkar ju inte ens gilla honom. En annan fråga är varför snobbige Alex vill vara kompis med Jajo.
Det enda som räddar boken från en 1:a är att den börjar rätt bra med nutid och barndomsskildringen.