Den siste greken

Fioretos, Aris

| 2009

Flag from sv

48


Aris Fioretos nya stora roman Den siste greken spänner över många länder och generationer. Smyrna 1922, Makedonien 1943, Sverige 1967. Hans porträtt av Jannis Georgiadis skildrar gästarbetarens lycka och förbannelse. Det är lekfullt och gripande, med ett överdåd av bitterljuva händelser. Möt Jannis Georgiadis - leende, muskulös och med Robert-Mitchum-grop i hakan. En vinterdag 1967 kliver han in på den kirurgiska mottagningen i Kristianstad, och blir kvar i Sverige. Vi får träffa honom som plattfotad son och drömsk herde, som byggherre, make och far, men även som bilist på E70 utanför Zagreb en blytung novembereftermiddag. Han visar sig spela krocket som en (halv) gud och veta det mesta om vatten i dess olika former. Bakom porträttet står den fiktive berättaren Kostas Kezdoglou. I ett hundratal tablåer redogör han för den grekiska diasporan från branden i Smyrna 1922 till 60-talets...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

M

Mats Sigfridsson

2013-05-28

Betyg

Annorlunda bok. Formuleringar som får mig att tänka. helhetsintrycket är dock rörigt. jag får aldrig riktigt grepp om berättelsen.

B

Boklisa NN

2010-05-15

Betyg

Den här berättelsen har lämnat ett märkligt intryck hos mig. Jag fascinerades av beskrivningar och formuleringar, jag imponeras av romanens idé - men det är ändå en splittrad och en framför allt påtagligt manierad konstruktion som förblir i minnet.

Maria Eriksson

2010-05-02

Betyg

Den här boken passar bra att läsa samtidigt som det skrivs ny historia i Grekland. Boken handlar om vad som formar en människa. Det finns oerhört träffsäkra formuleringar som väckte många tankar hos mig. Jannis, huvudpersonen, säger bl. a att ett liv måste ha en magnet, annars består det bara av en svärm av händelser genom magneten får de samband. Berättelsen sträcker sig över mer än 100 år och man gör bekantskap med hans släkts historia. -En människa består av andra människor, säger Jannis och historien visar att man påverkas mycket av det som hänt innan man ens fötts.
Jag rekommenderar boken, men den är lite svår i början. Efter de 50 första sidorna växte den och blev en fin läsupplevelse.

Kenneth Olausson

2010-01-11

Betyg

En emigrants inre och yttre resa mot (den grekiska) katastrofen. Romanen är både splittrad och helgjuten -resultatet är, ursäkta överordet, i det närmaste magiskt. Att den sen också till delar utspelas i min gamla hemstad gör den inte sämre.