Den nionde april 1940 invaderade Nazityskland Norge, och Skandinavien drogs in i andra världskriget. I Den nionde april rullas de dramatiska händelserna upp, från det politiska spelet före invasionen fram till den allierade evakueringen av Narvik två månader senare.Senare forskning har visat att fälttåget grundade sig på felaktiga föreställningar om motståndarna och deras strategiska planering, såväl från Tysklands som från västmakternas sida. Detta kan vara förklaringen till det kaos som kännetecknade invasionens första dygn. Författarna belyser de många misstag som begicks på bägge sidor och hur några få personer kunde påverka förloppet så att tyskarna undkom det som kunde ha blivit deras första svidande nederlag.Boken behandlar även de allierades tafatta försök att återta initiativet i centrala Norge. Författarna lämnar betydande utrymme åt diskussioner kring alternativa händelseutvecklingar,...
Visa mer
Recensioner
2019-01-09
Betyg 
Boken skildrar dag för dag, timme för timme, hur det tyska fälttåget mot Danmark och Norge utvecklades, samt hur norrmännen svarade och hur Storbritannien och Frankrike försökte bistå dem.
Författarna ger en fullödig bild av vilka strategiska och taktiska överväganden som motiverade olika aktörer, från högsta nivå till lägsta. De gestaltar stridsförloppen sakligt och detaljerat – truppstorlekar, utrustning och olika anfallsgruppers rörelser genom den oländiga terrängen – men utan att förlora greppet om helheten och om hur olika handlingar var en följd både av individuella beslut på marknivån och av andra på den politiska nivån.
Boken gör utomordentligt klart hur ovisst allting tedde sig för dem som saknade framtidens facit, hur nära det var att Sverige och Norge hamnade i militär konflikt med de allierade, och hur förvirringen som uppstod möjliggjorde att det tyska vågspelet i Norge lyckades. Brittiska flottan hade kunnat smula sönder hela invasionen om de fattat vad som var på gång några timmar snabbare, och norrmännen hade på egen hand kunnat avvärja den första anfallsvågen om de haft bättre ordning och träning.
Författarna väger i sina analyser olika perspektiv mot varandra och nyanserar, förtydligar eller reviderar olika gängse uppfattningar om krigsoperationerna. Deras redogörelser blir särskilt vederhäftiga genom att de bl.a utgår från krigsrapporter författade av de inblandade befälen 1940.
Samtidigt är spänningen olidlig, ofta konkretiseras olika stridsscener med någon detalj ur en rapport eller en dagsbokstanteckning. T.ex när vi i den svarta natten, från sjunkande kryssaren Blücher, hör tyska soldater sjunga Deutschland über alles så det rungar i Oslofjorden, ackompanjerade också från stränderna där andra tyska grupper befinner sig. Först då vet norrmännen som sänkte fartyget dess nationalitet.
Eller när dansk polis ringer till stationen och rapporterar att de är beskjutna av “okända gärningsmän”.
När besättningen vid en norsk kulspruta i Narvik förbereder sig för att fly men deras fänrik använder knytnävarna för att hålla dem kvar.
Och när en fransk främlingslegionär genomsöker husen de rensat i Bjerkvik och istället för döda tyskar upptäcker svårt sargade civilister och vaggor som rasat över döda spädbarn …
Boken gav mig stor förståelse för hur storpolitiken drev på utveckligen av kriget i Skandinavien. Jag har också lärt mig vilka faktorer som avgör om det blir en gynnsam utgång av olika krigshandlingar.
Men framförallt känner jag mig helt omtumlad. Soldaternas oro, hjältemod, harighet och ångest har trängt rakt in i mig.
