Med skärpa, humor och självironi beskriver engelska Jenny Diski i Den motvilliga resenären hur hon, för att få uppleva mörkrets stillhet reser till Lappland. Det perfekta stället för ensamhet och kontemplation kan man tro. Men när en engelsk författare är på besök vill inte Kirunas turistbyrå att hon ska stänga in sig i en stuga i en månad, som hon tänkt sig, utan lägger upp ett späckat schema med vildmarksäventyr. Hon berättar även hur hon åker till The Doubtful Sound i Nya Zeeland, den stora fjorden som är känd för sin överväldigande tystnad, bara för att upptäcka att platsen är full med båtar och människor. I Somerset upptäcker hon att det "ensliga torp" hon hyrt, faktiskt sitter ihop med en bondgård, med människor och djur som gärna vill ha kontakt med henne. Jenny Diski är född i London 1947. Numera bor hon i Cambridge. Hon har givit ut en rad romaner och är en välkänd litterär...
Visa mer
Recensioner
Betyg 
Den tog sin lilla tid att läsa ut. Påbörjade både en och två och kanske till och med tre gånger men tillslut så. Ganska trist emellanåt, lite kul på sina ställen men jag hade kanske inte ens tagit mig igenom om jag inte siktat in mig på att hon till sist skulle skriva om Lappland. Vilket kändes som intressant läsning.
2012-07-04
Betyg 
Den här författaren var en positiv överraskning. Skriver bra, roligt och delar med sig av sig själv. Hon är inte ens präktig, erkänner att hon helst vill sitta inne och ha det varmt och gott istället för att vistas utomhus. Kommer läsa fler böcker av henne.
2012-04-26
Betyg 
Kom mig äntligen för att läsa en bok av Jenny Diski, känns som att jag var den sista människan på jorden att göra det. Valde att läsa Den motvilliga resenären, en bok som kan sägas vara som ett Kinderägg, det vill säga tre saker i en. Det är dels en reseskildring, dels självbiografiska episoder från författarens liv och dels filosofiska funderingar. Och även om delarna delvis är sammanflätade så skiljer de sig ganska mycket åt i karaktären, de filosofiska delarna är till exempel mycket introverta, dystra och ältande medan skildringen av de resor hon gör är konkret beskrivande och dråpligt humoristiska. De självbiografiska delarna känns lite malplacerade och känns lite som utfyllnadsmaterial, inte så att de delarna är dåliga men det är svårt att på ett par sidor här och där engagera sig i författarens ganska trassliga barndom.
Faktum är att Diski är som bäst när hon beskriver de människor och den miljö hon möter på sina resor, det vill säga hon är som bäst som reseskildrare och inte som smått psykedelisk filosof. Gissningsvis skulle hon hellre vilja att det var tvärtom, men sorry Diski satsa på reseberättandet istället för allt ältande om ensamheten och tomheten. Den reseskildring från hennes besök hos en svensk samefamilj är lysande och även avsnittet från Nya Zeeland är riktigt bra, men de övriga mer filosofiska delarna flyter snabbt ut i ett deprimerat ältande som inte gör någon vare sig gladare eller klokare. Visst har hon en del intressanta tankar om livet, ensamheten och tomheten men det är alltför omständligt och repetitivt skrivet.
Så mitt tips till alla läsare är att hoppa över den del som handlar om hennes resa till Somerset för den kan knappast intressera någon annan än Diski själv och istället fokusera på avsnitten om Nya Zeeland och Lappland. Avsnitten om Nya Zeeland och Lappland är som sagt riktigt riktigt bra!
Andra har också läst
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Fler böcker inom
Skönlitteratur
