Ljudbok

Den grå

Hellberg, Björn

| 2010

Flag from sv

104


Den utstuderade ondskan ruvade i skogens snart ogenomträngliga mörker medan den gamle mannen mödosamt genomförde sina kvällsritualer. Oförsonliga ögon följde honom där han tungt stödd mot den kläppförsedda käppen stapplade framåt Så inleder Björn Hellberg sin i sanning rysliga kriminalberättelse Den grå. Förr i världen var Den grå vad man kallade djävulen själv. Kriminalkommissarie Sten Wall är inte den som tror på vare sig djävulen eller gammalt skrock. Men den ondska som plötsligt hemsöker Staden och som han tvingas möta och försöka bekämpa tillsammans med sina kollegor, liknar ingenting annat han tidigare mött som polisman. Den grå är en kusligt förtätad thriller om ond bråd död och mörka krafter som tycks höra det ockulta till. För Sten Wall blir fallet med Den grå en svår prövning när han brutalt påminns om ondskans existens.

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Jan Banan

2011-10-13

Betyg

Urkasst!
Banal och enkel berättelse med ett icke trovärdigt och torftigt slut. Gillar inte heller hur Hellberg hela tiden letar efter ett svårare ord än vad nöden kräver för att beskriva situationer i berättelsen. Vi vet att du har ett bra ordförråd, men använd det till att krydda i stället för att brilliera. Det gör bara helheten orytmisk och man blir oengagerad. Har läst uppsatser från gymnasieelever som är bättre än det här.
Jag gillar Björn Hellberg som TV-personlighet och idrottsorakel och han framstår alltid som en trevlig helyllekille, men någon toppförfattare är han inte.

Cindy Kempe

2011-05-26

Betyg

Den här boken var en besvikelse. Det känns som att den vänder sig till äldre män istället för en bred publik. Det handlar i princip bara om män, poliserna är män med undantag för en kvinnlig polis som mest breskrivs som blond och blåögd, större delen av de andra medverkande rollerna är också män. Sättet hur boken är skriven på känns likadan, och ganska försoffad. Som en blandning mellan gamla gubbar vars största problem är mustascher och ett gäng stötar i nån klubb för män. Cigarrer, whiskey m.m. Stör mig enormt mycket på språket där ord som "säja" och "sej" förekommer, och ungdomarnas språk beskrivs inte troligt. Vilken ungdom skulle använda ordet "kattor"? Slutet kändes för snabbt, som att författaren bara krafsade ihop något för att få det gjort. Nej, jag var irriterad genom hela boken, och sedan lämnade den en sur eftersmak.
Pluset var väl i såna fall att den var lättläst, och hade en skaplig grundhistoria.