Philippe Delerm är en försåtligt enkel författare. Han flanerar i vardagen, stannar upp och minns: känslan av att som vuxen äntligen få äga den där fällkniven man aldrig fick som barn, den motsägelsefulla njutningen i att beställa ett glas portvin, tystnaden när man spritar ärter eller surret från en gammal cykeldynamo. Och inte minst: den första klunken öl... I korta betraktelser, lika filosofiska som sinnligt detaljskarpa, dröjer Philippe Delerm ett ögonblick inför de mest oväntade företeelser ¿ oväntade, och ändå märkligt välbekanta. Den första klunken öl utkom i Frankrike 1997 och växte snart till en överväldigande succé hos läsarna. ¿Det är mycket vackert ¿ Den första...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Jag måste erkänna att Delerm har ett skönt språk. Men i det här fallet inte mycket annat. Boken känns pladdrig - nej, det är fel ord: vad jag menar är att författaren bara pratar på, beskriver små vardagliga detaljer utan att ha någonting särskilt att... säga. Lite som Rilkes "Malte Laurids Brigges anteckningar", som om möjligt är ännu tristare.
Betyg
En samling små korta iakttagelser det är denna boks upplägg... normalt sett läser jag vare sig poesi eller novelller... jag älskar ju långa långa tjocka böcker där man kan lära känna bokens figurer och dess miljö och sammanhang... Här är det en sida text om någonting... ska nog läsas långsamt, eftertänksamt för att få den behållning som avses... jag är för otålig, vill fångas direkt, vill inte tänka efter vill ha vill ha... "läsa på stranden" och "höströjan" var de texter som fågade mig mest... kunde nästan känna doften av sommarsol och bok och vatten och den enorma glädje och tillfredsställelse jag själv känner av att förlora mig i sommarläsning då jag är ledig... oich den senare... där känner jag yvigheten i den stora varma tröjan, lyckan av att promenera längs vattnet och känna höstens alla dofter, vinden som rufsar runt och bedövande färger!