Legendarisk mordutredare och ett ouppklarat mord på en nio-årig flicka Lars Martin Johansson, i sin krafts dagar chef för Rikskriminalen, legendarisk mordutredare och bland sina kolleger känd som mannen som kunde se runt hörn. Numera är han pensionär och lever ett annat liv än då. Fast se runt hörn kan han fortfarande. Stockholm i början på juli, Johansson har åkt in från landet för att uträtta ärenden. På vägen åter faller han för frestelsen att göra en avstickare till Sveriges bästa korvkiosk på Karlbergsvägen. För vem orkar köra bil till landet på fastande mage? När han tre dygn senare kvicknar till liv ligger han på intensiven på Karolinska sjukhuset drabbad av en blodpropp i hjärnan sekunden innan han skulle hugga tänderna i sin grillade Zigeunerwurst med surkål och fransk senap. En annan Johansson och att se runt några hörn är inte längre att tänka på. Samtidigt som hans...
Visa mer
Recensioner
2017-10-25
Betyg 
Jag känner mig rätt kluven till boken. Å ena sidan välskriven med en hyfsat spännande historia som jag vill veta mer om hela tiden. Å andra sidan en väldigt irriterande gubbe med attitydproblem i huvudrollen. Lars ska väl porträtteras som en god man och är det väl på sitt sätt också. I en svartvit värld. Men han är även en man som inte ger andra något tolkningsutrymme gällande händelser, relationer eller livet i stort. Problem som är stora för många bagatelliseras utifrån hans egna perspektiv. Det är många "bra karlar" med som får lite större privilegier än de kvinnor som mest verkar ha som roll att lyda. Lite motsägelsefullt är det då det inte gäller alla. Nåja, det är ju en karaktär i en bok och inte någon jag egentligen behöver dras med men ändå gör han mig rätt uppretad och jag vill mest sparka honom i baken.
2017-07-10
Betyg 
Överraskning!
Jag hade hört mycket om denna bok. Läs den! sa de. Jag tvekade. Jag hade försökt mig på GW vid ett flertal tillfällen, och misslyckats. Somnat. Dött den mentala tristess-döden.
Men denna bok fullkomligt älskade jag. Välskriven, klurig och underhållande. Spännande vet i katten, men det spelade liksom ingen roll.
Det enda minuset med detta bok är att jag tänkte - ja, men kanske man ska läsa en till av GW:s nyare? Nej, det ska man inte. Detta är, just nu, i mina ögon det enda mästerverket.
Betyg 
Jag håller helt med om det Skrotmagnet skriver i sin kommentar. För det första är det tröttsamt att huvudpersonen påminner så mycket om GW själv. Hans passioner är mat, jakt och att lösa brott. Dessutom är han likt GW på väg att mer eller mindre äta i hjäl sig. Allt tjat om protagonistens eviga måltider är fruktansvärt tröttsamt.
Men än värre är allt tjat om att ja en sån ung och snygg 18-årig flicka skulle ingen man tacka nej till om hon bjöd till. Tala för dig själv du GW!
2014-03-18
Betyg
En bok jag gillade!
Ett grymt brott som utreds - en tragisk sjukdomshistoria - trots allt en hel del komiska inslag.
Utmärkt inläaning
2014-02-25
Betyg
Ok men inget jag skulle rekommendera.
Halva dialogen uttalad, halva dialogen tänkt, utan situationstecken kan det bli lite tröttande att hålla det isär.
Dessutom dyker både Anna Skipper och Lisbeth Salander upp.
Drygfyndiga dialoger som kan bli lite tjatiga och repetitiva, varför sa jag det nu då.......
2013-12-14
Betyg 
Leif GW Persson är ju en profil som man antingen älskar eller hatar, det går inte att vara ljumt inställd till honom, tror jag. Jag är en av dem som gillar honom och det tog mig hårt när jag läste Den som dödar draken för några år sedan och inte gillade den. Alls. Jag hade i stort sett bestämt mig för att inte läsa mer av GW, men sedan "råkade" jag köpa den här boken. Läs mer på http://bokslut.blogspot.se/2013/12/den-doende-detektiven-av-leif-gw-persson.html
2013-07-24
Betyg
Suveränt bra deckare med Lars Martin Johansson i huvudrollen. Den är spännande på två plan, för förutom deckarintrigen får man följa
dramat med Johansson sviktande hälsa. Spännande, rolig och med ett fascinerande persongalleri och (mestadels) bra personskildring.
Ett litet minus var delar av slutkapitlen, fast det är svårt att kritisera det utan att avslöja för mycket. Lite Jan Guillou-stuk på det hela,
och det är ingen merit i min värld...
2013-05-21
Betyg
Det är nästan som att läsa hans biografi. När du läser hör du GW:s lite släppiga röst. Den är bra.
2013-05-04
Betyg
Kanske inte så enormt spännande som deckare. Men lite sådär mys-pysig berättelse att lyssna på med lagom dos humor också.
2012-07-30
Betyg
Min första GW, mkt bra skriven men jag tycker storyn är för tunn och jag saknar lite osäkerhet i vem mördaren är, behöver vara lite mer spännande
2012-06-11
Betyg 
Riktig litterär smörja! Tråkigt att detta var min debutbok i deckargenren. Och vad är detta eviga tjat om Narkos som inte KAN vara mer missanpassat i sammanhanget? Ett fyllo med en påse opiater hade i så fall vart lämpligare. Fick dock spänningskänsla i något kapitel, och det är ju alltid kul.
2011-12-30
Betyg
Varför envisas Persson med att inte låta gestalterna dua "chefen"?
2011-12-26
Betyg
GW är en av de få deckarförfattare som jag läser återkommande. Han har ett medryckande sätt att skriva och storyn är ofta spännande utan att tappa i vad man i brist på bättre ord får kalla realism. Så också i denna bok. Vad gäller gubbigheten som diskuteras här så håller jag med om att gw skriver om en förhärligad version av sig själv, däremot stör mig inte könsrollerna nämnvärt. Tycker att skillnaden mellan författarens åsikter och de åsikter han låter vissa av sina karaktärer framföra faktiskt framgår ganska tydligt.
2011-06-14
Betyg
Min första G-W, min första ljudbok, och kanske den sista. Det var många år sedan jag läste en deckare, och historien var bitvis intressant, fallerade lite ibland, men jag kunde dock inte lista ut vilken person som hade begått brottet! Och det måste ju få poäng. Däremot tyckte jag personerna var platta och klyschiga. Och språket! Tur att jag inte fysiskt läste den. Vad är det med karl och upprepa enkla fraser, och alla dialoger består av upprepningar. ?Johansson?, sa Johansson. ?Det där var enkelt?, tänkte Johansson. Nej, G-W må vara bra på sitt jobb, men skrivandet var ingen lyckad ide. Fast den var bra på de där extra tråkiga dagarna i arkivet.
2011-06-13
Betyg
Jag uppskattar den lakoniskt hårdkokta tonen och slutet var faktiskt överraskande. Peter Anderssons läsning höjer betyget från 2 till 3.
2011-06-11
Betyg
Tycker att den var en lite snurrig och märklig bok, men som ändå höll mig fast bara för att få veta vad som händer...
2011-06-01
Betyg
jag blev faktiskt mycket överraskad av Leffe. Jag hade inte läst något av honom innan och hade väl lite förutfattade meningar utifrån hur han ser ut och pratar i Efterlyst. Men han skriver faktiskt bra, han har ett fint och ibland faktiskt känsligt/poetiskt språk.
2011-04-30
Betyg
Det här är min första GWP-bok. Jag låter mig charmas av den här liksom av himself i Veckans Brott. Johansson i romanen har delvis en annan biografi, men visst är det också ett porträtt av författaren. Inte bara en deckare utan också en roman om åldrande och sjukdom.
2011-04-09
Betyg
Fascinerande pusseldeckare och inte minst författarens speciella sätt att väva in personernas tankar i texten gör boken till en rosande läsning. Ämnet är förstås mindre roande men börjar inte övergrepp på barn bli lite för vanligt i de senare årens deckare? Lite trist men förutsägbart öde för huvudpersonen. Som djurrättsförespråkare blir jag också lite störd av det lättvindiga resonemanget om älgjakt (liksom av omslagsbilden). Så det får räcka meed en fyra i betyg.
2011-03-24
Betyg
För mycket tjat hit och dit, det ständiga "säger han, tänker han" som blir till inte mer än mållösa bla, bla, blas ... såsom sista sidan påminnade om den dåligaste Hollywoodfilmens "happy - end" Ju närmare slutet, desto mer rosa bubblegum.
2011-02-11
Betyg
Första gången jag läste något av GW. Den var bra men gick ändå långsamt att läsa. Vet inte om det beror på att han pratar långsamt, då läste jag långsamt också...
2011-01-10
Betyg
Välskriven kvalitetsdeckare som det går en på dussinet av. Lätt humoristisk underton och det märks att det är en sakkunnig person som beskriver polisens arbete.
2010-12-03
Betyg
Den klart bästa jag läst av GW. Läste i någon av recensionerna att det var en förlegad kvinnosyn. Som den feminist jag anser mig vara så reagerade även jag, men på ett helt annat sätt. Jamenvisst, en taskig kvinnosyn finns hos många grupperingar inom bl a polisväsendet. Vem är förvånad. Att GW skriver om det tycker jag är bra. Samma sak om grabbigheten. GW är en klok snubbe. Han skriver så som han upplevt att den polisiära världen ÄR, inte som han VILL den ska vara. Ser fram emot nästa bok.
Andra har också läst
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
