När staten Israel den 23 maj 1960 inledde en rättslig process mot den före detta SS-officeren Adolf Eichmann väckte detta uppmärksamhet i hela världen, eftersom Eichmann betraktades som huvudansvarig för genomförandet ?den slutgiltiga lösningen av judefrågan?.Hannah Arendt bevakade rättegången för tidskriften "The New Yorkers" räkning, och artiklarna publicerades sedan som bok ? "Den banala ondskan" ? som blev livligt diskuterad för sina kontroversiella ställningstaganden.Ansatsen i "Den banala ondskan" ligger på flera plan. Arendt diskuterar hur rättegången mot Eichmann användes i politiska syften av den unga israeliska staten men framför allt avdemoniserar hon Eichmann. Denne var varken diabolisk till sin karaktär eller någon ideologisk fanatiker. Mannen som hade betraktats som den som utförde förintelsen var ingenting annat än en fantasilös byråkrat utan egna idéer och initiativ. Den dygd...
Visa mer
Recensioner
2012-06-25
Betyg 
Länge tänkte jag ge den här boken en fyra i betyg. Till slut blev det en trea. Varför? Inte för att Arendts mer filosofiska och juridiska tankar är ointressanta. De är tvärtom rentav bitvis lysande. Snarare ligger problemet i att boken antar att läsaren känner till en hel del om hur världen och den då närliggande historien (innan, under och efter VK2) tedde sig då boken utgavs. Flera personer, rådande politiska förhållanden och andra dåtida omständigheter förklaras endast ytligt, om alls. Troligtvis är detta ett resultat av att verket egentligen var en serie tidningsartiklar - där förklaras ju sällan de aktuella omständigheterna utförligt. Och här brister tyvärr mina personliga kunskaper. Resultatet blir att boken ibland känns förvirrande och tungrodd. För en mer insatt läsare tror jag därför att slutbetyget skulle bli minst ett snäpp högre.
Andra har också läst
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Fler böcker inom
Biografier & Memoarer
