De spruckna pillren från hemsidan ger förvisso superkrafter, men på köpet även oväntade bieffekter. Smala Sussie kan bli smal som ett papper, förutom när vissa kroppsdelar inte följer med in i 2D-världen. Ludo pratar med stenar, fast ibland också asfalt och det är inte särskilt angenämt. The Hang Man kan framkalla dödliga tentakler, men han avskyr när de ser ut som färgglada polkagrisar. Borealis tror han kan framkalla ett förförande norrsken, men när himlen förmörkas är det inte ett väderfenomen som dyker upp. De blir alla kontaktade av Waste Disposal, som har storslagna planer. Men vad menar hon egentligen när hon säger att hon vill förändra allt? Är det för bra för att vara sant?
Visa mer
Recensioner
2022-12-22
Betyg 
För fyra år sedan (jösses, vad tiden går) läste jag Hans Olssons Museion och den passade mig väldigt bra. Därför blev jag glad när han mejlade mig och frågade om jag ville läsa hans nya bok, Defekta superhjältar. Lite skeptisk blev jag, med tanke på temat. Superhjältar är inte riktigt min grej, men vi kom överens att jag skulle testa.
Det är lite oklart för mig vilken målgruppen är, men tydligen så är den klassad som barn/ungdom. Här finns dock en del exploderande människokroppar, så alltför små ska nog barnen inte vara. Enligt mig så bör de även vara så stora att de klarar att fundera lite över vad tanken med historien är. Jag vet inte ens om jag kan klura ut det. För mig är det lite oklart vad författaren vill förmedla. Jag vet inte ens om han tycker detta är en bra eller dålig idé.
Defekta superhjältar går nog att läsa på flera olika sätt, men jag tycker att det är en tragisk historia med sorgliga människoöden. Och jag saknar den humoristiska ton som beskrivningen antyder. Superhjältar kräver, enligt mig, humor, men det här är onekligen en intressant berättelse. Oavsett hur man väljer att läsa den.
OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg https://bokslut.blogspot.com/2022/12/bok-defekta-superhjaltar-av-hans-olsson.html
