De vilda detektiverna

Bolaño, Roberto

| 2007

Flag from sv

242


Det börjar i Mexico City 1975 och slutar i ett frågetecken i Sonora 1976. Däremellan: en kör av röster berättar om Arturo Belano och Ulises Lima, vänner, poeter och vagabonder. Berättarna har träffat dem någon gång mellan 1975 och 1996: i Mexico City, i Madrid, i Barcelona, i ett kollektiv på en vind i Paris, på en camping på Costa Brava, i en fransk fiske-by, i Tel Aviv, i Luanda eller i ett fängelse i Israel. De talar om att vara ung, arg och poet, om att vara latinamerikan i exil, om pengar som luktar eller inte luktar, om droger, om sexuella besvär och experiment. Om drömmen om revolutionen som blev en feberhet mardröm, om kärlek som inte vill sig. Om att gå vilse. Och om vänskap."Det är ett sällsynt litterärt vidunder, en 750-sidig medusa, utan motsvarighet i samtiden." Örjan Abrahamsson, Arbetarbladet"Helt enkelt ett mästerverk, en fröjd för varje läsare."- Mats Gellerfeldt, SvD"Vansinnigt...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Izabela Horn

2014-02-14

Betyg

Jag förstår inte hur så många kan lovorda denna bok, den saknar sammanhang, hela 700 sidor är välskrivet dravel. Jag gav upp, det finns för många bra böcker att läsa för att jag ska slösa min tid på de vilda detektiverna.

Nikolaj T

2014-02-01

Betyg

"Jag ville dö förut, men sedan förstod jag att det var bäst att inte göra det."

G

Gunnar Bernler

2013-10-30

Betyg

Läste denna före 2666, och hade svårt att förstå att något kunde överträffa den.

Maria Eriksson

2013-06-17

Betyg

Lägger sällan ifrån mig en bok oläst, men den här är för osammanhängande och utan röd tråd. Boken 2666 av samma författare var en pärla, men den här förstår jag mig inte på.

Joakim Roos

2012-08-08

Betyg

Så jävla omständigt och bökigt upplägg. Men oerhört skickligt skrivet och bra språk och flyt.

T

Tobias Wahlberg

2012-04-17

Betyg

Älskade 2666 och tyckte om Amulett. Men tyvärr så klarar jag bara inte av sättet som den här boken är skriven på.

A

André Strömgren

2012-01-16

Betyg

Jag brukar aldrig ge upp, men det här fångade mig inte alls! Orkade en bra bit, men det går inte att läsa klart den. I alla fall inte nu...

Johanna Jämsén

2011-04-21

Betyg

 

”En av årets viktigaste böcker”, ”ett mästerverk”, ”en fröjd för varje läsare”, ”det borde vara alla förunnat att upptäcka Roberto Bolaño” säger experterna. Och jag börjar undra om jag råkade läsa ”De vilda detektiverna” upp-och-ner eller bak-och-fram. Men detta är en bok som bara skulle verka mera logisk att läsa huller om buller, så jag antar att jag läste den på konventionellt sätt i alla fall.

”De vilda detektiverna” handlar om ett gäng poeter, ”inälvsrealisterna”,  i Mexiko på sjuttiotalet.Vi följer deras vardag och äventyr (som innebär samma sak i detta fall) och sökandet efter den försvunna poeten Cesárea. I bokens första del (150 sidor) och sista del (70 sidor) följer vi dem på nära håll, men i mittpartiet (500 sidor) får vi bara andrahandsinformation om dem. Mittpartiet utgörs av 54 olika röster som talar om vartannat, om olika tidsperioder, och är inget för den ouppmärksamma läsaren.

Boken är välskriven, utan tvekan. Men jag förstår inte alls vad Bolaño vill säga med detta verk; det känns som att han bara skrivit ner sina tankar i den ordning de kommit till honom. Att en bok inte måste ha en röd tråd kan jag väl hålla med om. Men det kräver mycket av författaren, mer än Bolaño har gjort i ”De vilda detektiverna”. Det som irriterar mig mest är alla upprepningar. Ett klassiskt trick inom skönlitterärt skrivande är att om två, tre karaktärer verkar för platta så slår man ihop dem till en enda, mera komplex karaktär. I denna text har författaren gjort motsatsen. Många av de 54 rösterna låter likadana och tillför ingenting till berättelsen. Jag tvivlar dock inte på att han har gjort detta medvetet. Bolaño är mycket experimentell och jag skulle vilja tycka om detta experiment, men det gör jag inte. Tyvärr. Snarare känner jag mig snuvad på de åtskilliga timmar jag lagt ner på att läsa denna bok.

Nanna Naumann

2010-01-18

Betyg

Underbart märklig. Vi får följa Arturo Belano och Ulises Lima genom deras liv, eller några delar av deras liv, genom ögonen hos andra som träffar dem. Samtidigt är det en resa genom latinamerikansk litteratur (som jag förstår alldeles för lite av). Men i slutändan handlar den för mig om att växa upp, alla dessa vägval vi gör i livet och om vart de leder oss. Och vad det egentligen spelar för roll.
Sträckläsning.