
Malmö i början av 1960-talet: Gunnar Ekberg är en ung sportdykarfantast som tillsammans med en kamrat, av ren nyfikenhet, dyker vid ett sovjetiskt fartyg dagarna efter att det sjunkit i Öresund. Äventyret blir allvar när den svenska underrättelsetjänsten intresserar sig för fyndet och värvar Gunnar som agent. En av hans främsta uppgifter blir att infiltrera och rapportera om svenska vänster- och solidaritetsgrupper och deras kontakter med främmande makter och motståndsrörelser. Så småningom dras han in i allt farligare uppdrag på internationell nivå, framförallt i Mellanöstern, där han får arbeta med livet som insats. Gunnars arbete får en dramatisk avslutning när han avslöjas i samband med IB-affären 1973 och måste gå under jorden. För första gången någonsin berättar här en agent som arbetat för den svenska underrättelsetjänsten om sitt arbete på fältet från det mer vardagliga informationsinhämtandet...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Intrikat & läsvärd. Oavsett om man vill ha lite nutidshistoria, agentraffel, ursprunget till dagens självmordsbombare eller bara allmän tilltvålning av Ekbergs nemesis, Jan Guillou. Hade Jan varit svensk och gjort lumpen hade han antagligen velat vara i Ekbergs kläder själv. Nu byggde han i stället sin karriär på honom. Tvåfalt, först på IB-scoopet, sen på Hamilton. (Fick även en ond aning om vem Weiron i ottan är baserad på...)
Men det finns ett väldigt underligt litet kapitel i boken. Den unge Ekberg blir skändligen utnyttjad av en armenier. Armeniern påstår att hans språk talades av Jesus. Det finns ingen som helst anledning att öht ta med denna händelse. Och språkreferensen gör den pinsam, eftersom det var arameiska Jesus talade, inte armeniska. Så, kan man lite på Ekbergs observationer och referat i övrigt?
2011-01-20
Betyg
En bok som jag inte upplever som särskilt spännande men väldigt intressant. Det blir lite jobbigt att hänga med i alla olika grupper som dyker osv men på det stora hela är det en intressant "redogörelse" för en omvälvande tid.
Betyg
Denna bok är väl mest att betrakta som ett dokument över en knasig tidsepok. Det är ofta ganska intressant och lite spännande att läsa om infiltratören Gunnar Ekbergs vardag som spion åt IB. Den väldigt nogranna redogörelsen för alla olika organisationer (ADC, Clarté,DFFG, KFML, KFML(r), KPLM(r),SDS, SFIF, Palestinagruppen, FFAG i stockholm, etc, etc) är kanske nödvändig för "dokumentet" men tar dock ner läsglädjen lite. Om man dock skummar lite på väl valda ställen så är helhetsintrycket positivt. --- Man kan poängtera att det finns flera personer som anser att Ekberg far med osanning när han målar ut dåtida vänsterpersoner (Guillo bl.a.) som tämligen fundamentalistiska och våldsromantiska. Dock är de flesta högljudda kritiker av Ekberg själva gamla KFML:are så det är svårt att bilda sig en uppfattning av hur denna kritik ska bedömas.