Adolf i Ulvaskog sitter som änkeman på sin äntligen skuldfria gård, hans fyra barn har vuxit upp och framtiden verkar ljus. Men de tre äldsta barnen lämnar hemmet och Adolf kan inte ensam klara gården. När också den yngsta dottern vill lämna honom försöker han hindra henne i ett tragiskt utbrott av sårad stolthet och kärlek till torvan. De knutna händerna handlar om den nya tidens intåg i det gamla småländska bondesamhället och är en av Vilhelm Mobergs mest gripande och dramatiska romaner från den bondemiljö som han behärskar bättre än någon annan.
Visa mer
Recensioner
Betyg
Vilhelm Moberg har en speciell stil att skriva, som kräver lite vana för att komma in i, men när man väl vänjer sig inser man vilka beskrivningar han ger och att läsa en bok av honom är som att tjuvkika in på någons liv, gå bredvid dem i deras sysslor och händelser.
I De knutna händerna följer vi än en gång bonden Adolf i Ulvaskog (första boken Långt från landsvägen), när hans fyra barn börjar växa upp och bli mer nyfikna på världen utanför gården och vad den har att erbjuda. Det är 1910-1920-tal, gårdarna runt om börjar titta på moderniseringsprocesser och -utrustning, barnen lockas av storstadslivet och Adolf knyter sina händer och hoppas att allt bara kan fortsätta vara som det var, och att gården ska blomstra; den gård som Adolf ser som sitt bästa eftermäle till sina barn, trots deras bristande intresse av densamma.
Även om Vilhelm Moberg håller sig till en sorts stil att skriva, är det en av hans egenheter som lämnar en dålig smak i min mun, en återkommande sak, nämligen hur han beskriver flickor i puberteten. Det är ett sätt som återkommer i många av hans böcker, och det låter gubbsjukt, även när han beskriver det ur synvinkeln av jämnåriga pojkar. Det drar ner betyget.
Boken är obehaglig igenom, och inte förrän i slutet får man riktigt veta varför. Likt många andra Moberg-böker är det egentligen inte så mycket som händer, bara en beskrivning av folk, deras liv och leverne. Dessvärre är Adolf inte en vidare sympatiskt karaktär, så att följa honom blir lite väl träligt i längden, vi lämnar inte Ulvaskog i boken
Betyg
Adolf är hemmansägare, fyrbarnsfar och änkeman. Han jobbar hårt för att hemmanet ska frodas och för att han ska kunna lämna det vidare till barnen, så att de ska kunna bruka jorden och leva av den som deras far före dem och hans far före honom och... Han lever efter mottot att han håller hårt i sitt och de sina, att hålla det i sina knutna händer. Men barnen vill inte jobba gratis ("men det är för er själva!") och lämnar honom en efter en. Och alla vill ändra på hur allt ska vara och göras... Till vilken nytta? Det som fungerat förut fungerar bra nu! Och yngsta dottern... Inte ska det gå för henne som för mor hennes... Trots att hon född på en av de olyckliga dagarna...
***
Jag skulle inte valt Mobergs "De knutna händerna" själv, så då är det bra med bokcirkel. 🙂 Det är en långsam bok en man som är född "för sent". Hans sätt att leva är föråldrat och han och hans barn är inte i fas. En tänkvärd bok.