Recensioner
2022-12-17
Betyg 
Julsagornas julsaga. Det lite abrupta slutet drar ner femman. I övrigt: mumma!
2020-12-12
Betyg 
”The ghost of christmas past” vet jag alltså äntligen varifrån det kommer.
2018-01-01
Betyg 
Underbar julklassiker! Måste läsa den varje jul och se Mupparnas Julsaga varje år :)
2017-12-21
Betyg 
Välskriven klassiker, men jag tycker nästan att den passar bättre som film än som i skrift. Jag lyssnade på radioföljetongen och kan konstatera att jag inte alls tycker om Sven Wollter som annars är en bra skådespelare- som uppläsare till böcker. Jag har svårt för hans röst och kommer på mig själv med att tänka på annat. Kanske är boken bättre i skrift än som digitalt i öronen?
Mitt slutbetyg blir däremot ändå endast en, 2:a!
2015-12-27
Betyg
Den ultimata julsagan av dem alla! Kort och berörande liten bok som lyckas hålla världsklass än idag. Det borde vara lag på att läsa "En julsaga" inför julen.
2014-03-08
Betyg 
Mitt betyg återspeglar inte kvaliteten av texten utan vad jag tyckte att den gav mig och den gav mig just ingenting. Fruktansvärt långtråkig trotts sina få sidor.
2013-12-11
Betyg
Åh, Dickens julsaga, den är underbar, denna gången med väldigt vackra illustrationer av Robert Ingpen. Innehöll även novellen En julgran, som jag inte läst förr.
2013-12-05
Betyg
Dickens skriver alltid med en känsla för ord och beskrivningar som överträffar de flesta.
2013-11-18
Betyg
Egentligen väldigt bra. Jag gillar ju Dickens. Men den är så låååång och långsam så jag orkade inte läsa klart den. Tyvärr.
2013-10-20
Betyg
Underbar, kort julberättelse!
Har inte läst särskilt mycket av Dickens innan, måste säga att han har ett stort och hjärtligt öga för detaljer.
Stämningen och miljöerna är sannerligen engelska, vilket är intressant och mysigt!
Roligt att läsa på originalspråket, det märks hur språkligt välskriven den är.
2012-11-24
Betyg
Minus för att den är aningens för tjock, annars en otroligt välskriven och gripande berättelse.
2012-08-16
Betyg
Kanske skulle vi glömma bort 1800-talsskapelser som den här om det inte gjordes fantastiska filmatiseringar då och då. Den ursprungliga följetongsformen var mindre mastig för läsarna än hela det 800-sidiga verket i en volym. Men boken är verkligen läsvärd. Dickens har en svårslagen berättarglädje och är en mästare på att beskriva människor med humor och ömsinthet. Och lika bra är han på "onda" karaktärer - smaka bara på namnen: Mr Murdstone, Mr Creakle, Uriah Heep...
2011-12-07
Betyg
Tyckte boken var härlig och mysig och precis som jag förväntat mig efter alla versioner av filmerna jag sett. Om den inte hade varit så kort och snabb i handlingen på vissa ställen hade den nog till och med kunnat få en 5:a.
2011-08-01
Betyg
Behaglig historia, nästan så att den får en fyra tack vare stämningen. Dock tycker jag nog att det kan bli lite långdraget ibland, trots bokens ringa sidantal.
2011-03-20
Betyg
Jag vill verkligen gilla den här eftersom den får bra betyg överallt för det mesta men neeej. Det går inte. Jag finner den enormt tråkig och svår att ta sig igenom. Karaktärerna gråter på var och varannan sida och allt är elände och fattigdom. Om det någonsin blir bra så blir givetvis eländigt igen. Suck. Jag gillar "Oliver Twist" och "Lysande Utsikter" mycket mer än den här. Det är andra gången jag läser den och i min enfald tänkte jag att jag skulle gilla den mer nu än vad jag gjorde första gången jag tog mig igenom den. Det är ju en sorts biografi över Dickens eget liv så om man vill läsa om honom ur en skönlitterär vinkel så är det här givetvis en passande bok....
2010-12-27
Betyg
Denna bok var inte som jag tänkt mig, den var tråkig och föll mig inte i smaken..
2010-12-25
Betyg
Jag tycker att denna bok hade en bra uppläsare och att den passar in att läsa så här när det är jultider.
Det var ett tag sen jag läste den för första gången men jag tycker den är lika bra för jag läser den varje jul.
2010-09-15
Betyg
Det är nog tur att denna klassiska Dickensroman kommit att bli mer känd under namnet på dess protagonist än originaltiteln, vilken inte känns särskilt läsarvänlig: The Personal History, Adventures, Experience and Observation of David Copperfield the Younger of Blunderstone Rookery (which he never meant to publish on any account). Men, som alla långrandiga titlar, är den tydlig: läsaren får bekanta sig med David Copperfield (och då åsyftas inte illusionisten med samma namn) från det att han, till sin fasters besvikelse (hon ville ha en brorsdotter), föds till dess att han lägger ned pennan vid pass livets middagshöjd. Under denna tidsrymd hinner han förlora sin mor, utbilda sig, besöka fängelser, nästan svälta ihjäl, tappa tron på tidigare beundrade vänner, gifta sig och bli en uppburen författare och journalist.
Här träffar vi också ett stort antal av Dickens kanske mest välbekanta och älskade karaktärer. De på ruinens brant ständigt positionerade Mr. och Mrs. Micawber vilka, trots utrop om rakknivar när det ser som mörkast ut, ständigt anpassar sig till sin situation och utför en för huvudpersonerna oumbärlig tjänst innan bokens slut. Den tragiska Little Em’ly som önskar sig något mer av livet än att vara en fiskardotter och får betala dyrt för denna önskan. Mr. Dick som aldrig kan skriva klart sina memoarer utan att hela tiden bli avbruten av den dekapiterade konungen Charles I. Davids ”barnabrud” Dora Spendlow som har en hel del gemensamt med mamma Clara Copperfield.
Men det är i antagonisterna som Dickens briljerar totalt i sina personporträtt, och då framförallt den avskyvärde Uriah Heap. Han får ett stort utrymme att betyga sin ‘umbleness till alla som orkar lyssna, sticker fram en fisklabb för ett slappt handslag och slingrar sig som en orm i sitt lismande och krälande men givetvis bara så länge han tror att han tjänar på en sådan attityd.
Inledningsvis är David Copperfield lite seg, egentligen kommer boken inte riktigt igång innan den unge David blir tvungen att klara sig på egen hand. Då tycker jag nog att Dickens förfinat sin berättarteknik i Great Expectations, där man som läsare kastas direkt in i händelsernas centrum.
Däremot är Dickens helt fantastisk på att skapa levande bilder med sin text: här kanske bäst exemplifierad av hur Clara Copperfield långsamt kvävs till döds (bildligt talat, alltså) i kyrkbänken mellan det glädjelösa, men mycket strikta, syskonparet Murdstone. Han beskriver också helt vanliga känslor — den första berusningen, vanvettig förälskelse, bakfyllans ruelse — på ett sätt som driver bort de drygt 150 år som skiljer författare och läsare åt och påminner en om att vissa saker ändå är eviga.
2010-08-25
Betyg
Väldigt bra på många sätt. Men alla utdragna beskrivningar gör den lite för "långrandig" för min smak.
2010-07-04
Betyg
Kanske Dickens mest berömda, men inte hans bästa. Sentimental och förutsägbar. Men visst märks mästaren bakom boken i vissa avsnitt. Föregångare till många skildringar av 1800-talets London.
