"Mitt liv måste gå genom en bok, annars kan jag inte leva det. Jag vet inte var jag ska göra av all information annars, om inte i en bok."/C.C.Män är åsnor. Och kvinnorna i den här familjen är hängivna och undergivna åsninnor. Det är släktens förbannelse, som berättaren vill undkomma. Om nu inte just hennes åsna inspirerar henne. I så fall tänker hon ta livet av honom under bokens gång. Men sedan, då? Hur ska hon kunna älska när hon har haft en sådan isolerad, ihjältigen, idisslad barndom? Genom att välja en annan man utifrån hans virilt utstående adamsäpple? Absurt. Ändå ska hon ge sig av med den mannen, det är bestämt. Men om det handlar om kärlek den här gången, hur ska hon kunna uppleva den utan att skriva om den? Hur ska hon kunna sluta det här tredje ögat som envisas med att se det som hjärtat vägrar se? Att granska, analysera och notera, det är hennes egen förbannelse. Hon är författare.Claire...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Barndomens och uppväxtens betydelse för resten av livet tror jag på men här blev det lite för mycket. Ett visst mått av utifrån betraktande skulle jag föredra. Men visst, varvandet av då och nu är effektivt och skapar förståelse för en dysfunktionell familj. Eller är det en normal, fransk familj? Mina fördomar frodas.