Dansa för oss

Nyqvist, Michael

| 2013

Flag from sv

57


Röda mattan är utrullad på New Yorks finaste biograf. Limousinerna bromsar ljudlöst in för att släppa av den ena superkändisen efter den andra. Luften vibrerar av spänd förväntan. Två timmar senare sitter Michael Nyqvist mållös i salongen. Nästan alla hans scener är bortklippta. De scener som han har arbetat med i ett år och offrat så mycket för. Medan eftertexterna rullar börjar han minnas ögonblicken som lett fram till premiären. Utklädningslekarna som hjälpte honom att fly vardagen i barndomshemmet. Cykelturerna när han som fattig student skulle få replikerna att sitta inför en repetition. De första stapplande stegen på en riktig scen. Tvivlen på om han verkligen är bra nog och de korta stunderna av lycka när han känner att han är det. Skådepelaren Michael Nyqvist delar med sig av roliga, rörande och ibland skakande scener ur sitt liv. Men också funderingar kring de livsval han...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Paul Karlsson

2018-01-20

Betyg

"Bara jag går ner på bryggan så börjar livet om igen."
Michael Nyqvist, juni 2011 i samtal med Carina Nunstedt. För magasinet Yourlife.

Med de orden lämnade Michael Nyqvist oss. Därmed saknar nu bioduken och teaterscenen en väldigt viktig och inspirerande man som hyste kärlek åt konstformen i såväl skrivandets konst som teaterns och filmens hantverk. Världen kommer att bli tom utan Michael Nyqvist. Det råder det ingen tvekan om. Jag personligen saknar honom redan och har nu till slut samlat styrka att läsa hans andra bok som blev hans sista. I första boken som hette "När barnen har lagt sig" skrev han om identitetskrisen och känslan av att inte veta vem man är då man fått reda på att man har okända föräldrar. I "Dansa för oss" som jag nu har läst så berättar Michael om sitt strävande efter att bli skådespelare och att kunna leva på skådespeleriet. Jag ska nu försöka att redogöra vad jag tyckte om hans bok även om det är svårt av sentimentala skäl för att han nu har lämnat oss och detta blev hans sista ord i litterär form. Men först lite i korta drag om handlingen.

Vi får följa med på en resa som börjar i barndomen på 60-talet, fortsätter via tonåren och tiden som vilsen teaterstudent till den internationellt firade skådespelare han är idag. Skådespelaren Michael Nyqvist delar med sig av roliga, rörande och ibland skakande scener ur sitt liv. Men också funderingar kring de livsval han gjort. En gripande historia som saknar både början och slut, och som lär oss något om vad det är att vara människa.

Boken "Dansa för oss" är som sagt Michael Nyqvists andra personliga leverans av en inblick i hans värld om hur han med dålig självkänsla lite ödmjukt söker sig till teaterscenen. Vi får följa de konstiga jobb han extraknäcker med, ta del av de konstiga råd han får av såväl personer på och utanför teaterscenen. Vad som inspirerat honom. I korta små anekdoter som inte alltid är i kronologisk ordning berättar han med en enkel och lättförståelig grammatik om sin resa mot sin dröm. Den var inte alltid så lätt och han var långt ifrån säker på sin talang. Inte ens då han fick Guldbaggar och fina ord ifrån de största personerna inom teater och film så trodde han att han var något utöver det vanliga. Det är den ödmjuka och osäkra Micke jag lärde att känna via den mediabild som getts. När man läser hans personliga ord så läggs pusselbitarna som bekräftar att den mediala bilden inte var helt fel.

Det var just en person med glädje och inspiration för sitt hantverk som kännetecknade Michael Nyqvist. Detta återger han på ett bra sätt i sin andra biografiska bok. Den är skriven i korta stycken så att man kan återknyta till det man hunnit läsa på en kort busstur nästa gång man lyfter upp boken för att läsa. Men varje stycke man läser i boken kräver lite eftertanke för att återknyta till det som komma skall. Jag läste därmed igenom dessa stycken med förhoppningen om att få en massa inside information om de stora Hollywoodproduktioner han i slutet av sitt liv medverkade i. Men Michael Nyqvist som inte vill vara bättre än någon annan var inte skrytsam på något vis. Därför snuddas bara dessa produktioner vid lite grann och själva skapandeprocessen och resan mellan dessa processer fick mer fokus. Därmed fick man inte veta så mycket om hur det var att arbeta med kända personer, hur det gick till osv. Filmerna "Så som i himmelen", "Grabben i graven bredvid" och hans senare Hollywoodproduktioner nämns inte alls. Och ibland nämns en och annan storfilm utan namn så att man själv ska få lista ut vilken film det kan röra sig om. De enda filmer som nämns med namn är "Män som hatar kvinnor" och "Mission: Impossible - Ghost Protocol". Och detta sker inte med detaljer direkt. När det kommer till "Män som hatar kvinnor" så nämns mest osäkerheten kring presskonferensen då skådisarna i filmen ska tillkännages. Och när det kommer till "Mission: Impossible" så nämns inte ens Tom Cruise. Istället få vi ta del av en liten anekdot om regissören Brad Bird och dennes dramaövning som skulle få skådisarna att komma in i sina roller. Micke misslyckades totalt med den övningen och återgav detta nederlag i boken. Men rollen bestod ändå även om den till Mickes förtret blev ganska nedklippt.

Med en spännande inledning beskriver Michael hur han smugit sig in i biomörkret för att se sin första Hollywood film på bio. Han vill inte synas och när rollen är nerklippt så vill han helst försvinna ut innan någon märker att han är där. Detta första inledande kapitel satte sin prägel och jag blev nyfiken på att läsa vidare. Det känns lite som att det här kanske var en bok som var menad som ett mellanspel. Att det i en tredje bok skulle komma mer detaljer kring möten med kända personer eller så ville inte Micke skryta om sådant. Efter vad som sagts så hade han ett påbörjat väldigt ofärdigt manus till en kommande bok. Han hade även planer på att skriva filmmanus och barnböcker. Så han hade mycket väl kunna bli lika känd som författaren Michael Nyqvist som skådespelaren.

Nu blev det inte så, men jag är ändå nöjd med det vi fick. En spännande resa in i Mickes kreativa och konstnärligt tänkande hjärna. Han var ödmjuk och fin. Det är så jag kommer att minnas honom. Jag kan rekommendera boken "Dansa för oss" om man vill ta del av hans resa och har intresse för det kulturella skapandets konst. Eller om man rent av är nyfiken på en gripande berättelse om en person som trots osäkerhet på sin egen förmåga tog sig dit han ville. En stjärna på filmstjärnehimlen är nu utsläckt och det märks verkligen med den tomhet Micke lämnat efter sig i såväl Hollywood som i Sverige. En fyra av fem möjliga får boken "Dansa för oss" av mig i betyg.

Sara Krondahl

2015-03-22

Betyg

Jag lyssnade på boken. Plusset var Mikael nykvists mysiga röst, minuset var att det inte var tydligt när en scen tog slut och en annan började. Det gjorde att det blev lite ryckigt och otydligt. Men intressant och fint.

Jan Banan

2014-11-10

Betyg

Vilket dravel!

Anders Nilsson

2014-01-07

Betyg

Trevliga fragment. Han har jobbat för sin framgång.

Sanna S

2013-06-26

Betyg

Så fragmentarisk och tråkig. Gav upp när det inte var långt kvar.

Fanny Gunnarsson

2013-06-23

Betyg

Dansa för oss är visserligen skriven ur ett jag-perspektiv, men det känns som att den ändå hamnar någonstans mellan fakta och fiktion, kanske kan närmast beskrivas som en autofiktion. Nyqvist skriver med ett litterär språk och med en finess och blick för det stämningsfulla, vilket gör att boken är långt ifrån en dagboksanteckning. Det blir lika mycket en text om Michael Nyqvist som om vilken pojke som helst. Det kanske kan vara en anledning varför jag sugs fast i hans berättelse. Det känns som vi sitter och samtalar om en pojke, om en man, om en person mitt-emellan.

Läs mer här: http://litteraturkvalster.wordpress.com/2013/04/25/dansa-for-oss-michael-nyqvist/

Rasmusmatte .

2013-06-01

Betyg

Bra men inte lika bra om föregångaren "När barnet lagt sig"

Annimoure Nilsson

2013-04-17

Betyg

Han visar oss så tydligt.
Vår egen storlek beror på oss själva, inte de roller livet ger oss.

Jag älskar sättet han skriver på.
Kortfattat, innehållsrikt. Adjektivlöst. Nästan utan kommatering. Inga utförliga tankar om hur han kände sig och vad han tänker. Det överlåter han åt oss som läser.

Och OJ vad jag känner.