Påskhelgen närmar sig och Charlotta längtar efter ett avbrott från livet på banken i staden. Av en kollega får hon ett erbjudande om att åka ut till en gård med en nedlagd minkfarm och jobba några dagar. Lisa och Tomas, som också ska jobba där, är vänliga. Men det är något som inte riktigt stämmer. Charlotta trivs i vårvärmen, om det inte vore för den där lukten. Och att det är så svårt att sova.Så en dag är Lisa försvunnen. Hon tycks uppslukad av den mörka skogen som omger farmen. Charlotta och Tomas ger sig ut för att leta men det dröjer inte länge innan de kommer ifrån varandra. Tills de återses vid bunkern ?Hanna von Corswant debuterade med den uppmärksammade skräckromanen Barnflickan 2011. Nu är hon tillbaka med en svart skräckhistoria som undersöker landskapet som bebos av de nästan döda. Samtidigt är Bunkern en stor roman om sorg, ensamhet och kärlekstörst.Hanna von Corswant har skapat...
Visa mer
Recensioner
2014-07-07
Betyg
Förvirrande handling, trög i starten, helt obegripligt att förstå vem som berättar. Och skräck? Nä. Mer förvirring, som sagt.
Betyg
Snälla kan nån annan också läsa och tala om för mig vad ni tycker. Bok om Charlotta en inte helt okomplicerad ung kvinna som tar ett extra jobb på en udda före detta minkfarm. Charlotta är en inte alldeles god person om man säger så, personerna hon möter har sina hemligheter och platsen hon kommer till är en plats med mörkt förflutet.
Antagligen är jag heeeslt ofokuserad. Jag vill så gärna att svensk skräck ska vara bra. Men jag tycker det här är så dåligt. Ett exempel på skräckgenrens alla inslag, men utan att lyckas. Vardaglig men krypande miljö-check, ambivalent -huvudperson, check, äckel- insekter i detta fall. Det är klyschigt utan att vara snyggt gjort. Karaktärerna och deras öden ointressanta, så jag bryr mig inte om dom dör eller inte. Oooooooo mystiska blinda gamla tanter och såna som kommer med budskap. Originellt- not. Mörka källare......kom med nåt nytt. Twist på slutet, gäsp.
Och det är något med språket och stilen som gör att jag inte blir det minsta skrämd. Jag vet inte varför....
Och det är liksom krångligt. Jag fattar inte hopp mellan miljöer, jag fattar inte vem som pratar i dialogen, och ärligt, jag bryr mig inte .
Jag tänker att goda skräckberättelser är väldigt enkla, ofta bygger de kanske bara på en rädsla som vi känner igen, men inte vågar erkänna. Tänker på Thinner..... Yttre rekvisita gör ingen skräckberättelse. Och det är oerhört viktigt att vi bryr oss om personerna eller reagerar på dom känslomässigt, gilla dom eller tycker dom är motbjudande.
Och här skiter jag bara i det. Sluta med rekvisitan Corswant och börja skrämmas!!!!
Betyg
En lite krypande och småläskig historia var det här. Välskriven och lättläst var den också.
Jag har inte läst Hannas första bok, ”Barnflickan”, så jag kan inte jämföra ”Bunkern” med den.
Men jag tyckte om ”Bunkern”, och kan helt klart rekommendera den.
( Läs gärna alla mina bokrecensioner i min blogg, Bims Blogg - http://bimsblogg.wordpress.com/category/bokrecensioner/ )