Vad händer när de egna går över gränsen? Thomas Hallgren börjar känna sig som en i gänget i A-turen på Norrmalms polisstation, där han nu har varit i ett och ett halvt år. Han tar större plats och den hårda jargongen känns inte längre lika främmande. Men trots att han och de andra poliserna försöker hålla stämningen uppe blir de alltmer frustrerade över den byråkrati som hindrar dem från att göra sitt jobb. Thomas märker att han och hustrun Maria kommer allt längre från varandra och det känns som om de ständigt bråkar. När han träffar den nya polisen Louise blir han nästan omedelbart attraherad av henne. Thomas närmaste kollega Lagerström befinner sig i en uppslitande vårdnadstvist och en dag går ett gräl mellan honom och exfrun så långt att han ger henne en örfil, mitt framför ögonen på Thomas. Ska Thomas låta lojaliteten mot kollegan tysta honom eller ska han berätta vad som...
Visa mer
Recensioner
2016-09-28
Betyg 
En välskriven handling, intressant och lite spännande. Får lite gåshud när jag läser och tänker på vad poliser får utstå i sitt yrke. Intressant att det handlar om privat liv också. Binder samman händelserna så man får ut mer av vad som inträffar. Tänker också på det precis som i hans förra bok. Är det verkligen så det går till imom polisväsendet. För i så fall blir man mörkrädd. Jag ser fram i mot hans nästa polisbok.
2016-01-15
Betyg 
Efter alla deckare med mord och mer eller mindre komplicerade intriger känns det skönt att landa i en bok med vanliga poliser, på gatan. Känns som man får veta mer om polisens vardag på jobbet, trovärdig. Gillade också hans tidigare bok "Status 12" Enkla och lättlästa.
2015-03-22
Betyg
Så här skrev jag i min recension av boken ?Status 12?, Martin Melins första polisroman, som kom ut för ungefär ett och ett halvt år sedan:
?Jag har läst en bok tidigare av Martin Melin, ?Coola pappor ? en bok om män och föräldraskap? som jag tyckte var riktigt bra, och jag har också till och från följt Martin Melins blogg, och också följt honom på Twitter, Instagram, och Facebook. Så jag visste ju sedan tidigare att han kunde skriva bra.
Men ändå så blev jag faktiskt glatt överraskad över hur bra den här boken faktiskt var. För det finns ju så många ?kändisar? som verkar få ge ut böcker bara för att dom är kända namn, och böckerna är, i mitt tycke, kanske inte alltid så bra.
Den här boken var verkligen bra, oavsett om Martin Melin är ett känt namn eller inte. Boken känns mycket äkta, och det kanske inte är så konstigt, eftersom Martin Melin har jobbat som polis i tjugotvå år, och även jobbat i flera år på Norrmalms polisstation där boken utspelar sig.
Själva polisarbetet är mycket väl berättat, men trots det så tycker jag nog nästan det bästa med boken är beskrivningen av polismannen Thomas Hallgrens familjeliv.
Väldigt lättläst är boken, och ska man klaga på någonting, så är det att den kanske kunde ha varit något längre.
Men som sagt var, boken är mycket välskriven, och storyn är bra och känns trovärdig.
Jag hoppas att det här är första boken i en serie böcker, för jag skulle gärna läsa mer om Thomas Hallgren, hans familj, och hans kollegor. Och jag rekommenderar absolut boken.?
Ja, och det jag hoppades på, det infriades. För det blir tydligen en serie böcker om Thomas Hallgren och dom andra. Nu har jag läst den fristående fortsättningen, ?Brott kan ej styrkas?, och jag blev absolut inte besviken. För jag tycker att den var lika bra som den första boken.
Allt jag skrev om den första boken, det stämmer också in på den här boken. Den är lättläst, känns mycket trovärdig, och har en bra story.
Jag rekommenderar boken, fast jag tror nog att man helst ska läsa ?Status 12? först, för att få större behållning av ?Brott kan ej styrkas?.
Och jag ser verkligen fram emot kommande böcker i serien.
2015-03-06
Betyg 
Gillade man Martins första bok - Status 12 - så kommer man även gilla den här. Det är samma personer i boken och handlingen även den i Stockholms innerstad.
Det jag gillar med boken är att allt känns så äkta. Det märks att Melin hämtar mycket från sin egen vardag. (Även privatlivet vågar jag gissa).
Det här är en bok man slukar, jag läste ut den på en dag. Jag hoppas verkligen att det kommer fler.
2015-03-06
Betyg
Gillade den första, Status 12 väldigt mycket. Den här är lika bra. Älskar melins sätt att skriva på och att man verkligen känner att man är med på Polisstationen och i polisbilen. Det känns äkta. Man vill bara läsa mer. Hoppas det kommer fler.
