Brevet till kungen - den 20 mars har Netflix nya storsatsning premiär. Samla familjen och njut av denna storslagna äventyrsserie! Titta och läs tillsammans! Sextonåriga Tiuri är instängd i stadens katedral för att vaka. Han har sällskap av en grupp äldre pojkar, men de får inte tala med varandra. Sådan är traditionen natten innan man dubbas till kungens riddare. Men mitt i natten hör Tiuri en knackning på porten och en desperat vädjan. Ett brev måste levereras till kung Unauwen i landet på andra sidan den höga bergen. Tiuri bryter mot alla regler och lämnar kyrkan. Han ger sig av på en farlig färd som tar honom genom mörka, hotfulla skogar, över förrädiska floder och till slott där ondskan härskar. Tiuri vet inte vad som står i brevet, men inser snart att han har fiender som är beredda att döda honom för att få tag på det. Han kan inte lita på någon och inte avslöja vem han är, ändå...
Visa mer
Recensioner
2019-10-10
Betyg 
En av de bästa böckerna jag läst på flera år. Växte upp med Harry Potter-böckerna och har sedan dess letat efter en liknande läsupplevelse. Brevet till kungen är enligt mig i samma kaliber och jag älskade att uppslukas av den magiska värld som Tonke Dragt byggt upp. Det här är en härlig äventyrssaga som jag kan varmt rekommendera till både barn och vuxna.
Ser fram emot del 2!
2019-07-15
Betyg 
Det låter kanske som ett lätt uppdrag att leverera ett brev till en kung? Men om kungen regerar i ett land långt, långt borta och du får uppdraget ifrån den ursprungliga budbäraren som blivit mördad. Förmodligen för att han just hade det där meddelandet till kungen. Ja, då blir färden inte helt lätt.
Brevet till kungen är ett spännande riddaräventyr, det är en klassik de goda mot de onda saga.
Tyckte dock att den var rätt trög i början och det tog mer än halva boken innan jag kände bladvändarivern. Sista delen var riktigt bra och det blev till och med några tårar mot slutet.
Ser fram emot att läsa fortsättningen och se hur det går för Tiuri och hur världen kommer att bli efter att brevet är levererat.
2019-06-15
Betyg
Brevet till kungen är ett väldigt spännande äventyr som den blivande riddaren Tiuri får vara med om. Han ska överlämna ett brev till kungen i ett av de andra rikena/slotten/borgarna och vägen dit är farofylld. Brevet är väldigt hemligt och fienden vet om att han har det, och vill ta det ifrån honom.
Det är en väldigt spännande berättelse med ett välkänd och omtyckt tema. Det är inte konstigt att Tukan förlag har valt att göra en svensk översättning av Tonke Dragts bok från början av 1960-talet. Konstigare är det kanske att den faktiskt inte har haft en svensk översättning innan med tanke på att den här i original till och med är tidigare än Astrid Lindgrens älskade berättelser med ett antal år. Och visst kan man dra paralleller till böcker som till exempel Bröderna Lejonhjärta.
Jag vill så gärna älska den här med allt mitt hjärta, och jag gillar verkligen Tiuri, han är empatisk, smart, vänlig och modig. En väldigt bra förebild till pojkar i hur man kan vara riddarmaterial fastän man inte är bufflig och hård, rå och otrevlig. Det är generellt männen i den här berättelsen. Jag gillar också Piak, bergspojken, som liknar Tiuri på många sätt. Många gånger tycker jag att de här två (ibland var för sig) löser problemen på väldigt bra sätt.
Men … jag fastnar inte. Dels saknar jag kvinnor (ja, jag fattar att boken är från 1960-tal, men det hjälper inte). Det finns en handfull, som bäst. Dels tycker jag att det är väldigt upprepande det som händer, lite kaka på kaka. Tiuri kommer vidare, blir attackerad/lurad/räddas/hittar vän/flyr, kommer vidare, blir attackerad/lurad/räddas/hittar vän/flyr och så vidare. Även om det för varje gång är nytt scenario och det i sig är spännande blir det lite ”men igen”-känslan, men det kan mycket väl bero på att jag ligger ca 20 år över målgruppen. En yngre läsare har större möjligheter att fastna i spänningen, tror jag. Däremot tror jag att 475 sidor är väldigt långt för en bok för gemene 9–12-åriga läsare. Där hoppas jag däremot att jag har fel. Den är också uppdelad i åtta delar, vilket gör att den inte är svår att dela av, och på det sättet portionera ut läsningen, vilket antagligen underlättar.
Om man vill ha en riddarhistoria med unga människor i fokus, med mycket mod och vänlighet och ändå ganska lagom mängd blod, död och obehagligheter, så passar den här väldigt bra.
Språkmässigt är den som skrivet ganska upprepande. Tiuri ältar en hel del och det finns inte hur många sätt som helst på att beskriva samma känslor. Däremot passar det väldigt bra för stilen och är sagoaktigt och mysigt.
