Stig Dagerman (1924–1954) tillhör de unga döda i den svenska litteraturhistorien. Efter en lysande debut med romanen Ormen (1945) och med titlar som Bränt barn och Bröllopsbesvär blev han symbolen för den unga efterkrigslitteraturen. Men snart förmörkades hans liv av inre och yttre demoner. Den alltmer ångestfyllda skrivkrampen och en katastrofal ekonomi drev honom slutligen till att ta sitt liv. Genom dessa tidigare opublicerade brev formas här för första gången den gripande berättelsen om hans korta och tragiska liv med hans egna ord. I sitt sista brev, fjorton dagar före sin död, skriver han: "På något sätt har mitt liv gått i baklås, och jag förstår inte hur jag ska kunna öppna det igen. Jag kan ingenting längre, inte skriva, inte skratta, inte tala, inte läsa." Boken omfattar ca 150 brev från 1932 till 1954. Bland mottagarna finns, förutom familjen,...
Visa mer
Recensioner
Bli först med att recensera denna bok