Kvinnorna är villiga och vi får återkommande detaljerade beskrivningar av könshår och övriga "attribut". Ett 16-årigt "fnask" visar glatt upp alla talanger inför Gunvald. Om den manliga anatomin får vi inte veta mycket. Tillvaron på 60-talet ter sig tämligen dekadent jämfört med idag om man får tro Sjöwall/Wahlöö, och jag studsar ofta till under läsningen. Säkert banbrytande socialrealism när den kom, men för mig blir det stundtals lite för spekulativt. Halvvägs genom dekalogen håller jag "Mannen på balkongen" högst.
Jag läste de här böckerna som barn och har läst dem, men värderar dem olika från gång till gång.
gen massor av gångerEn mer genomtänkt komentar kommer när jag läst boken
Vilket mästerverk. Läser mycket av dagens svenska deckare men detta är mycket bättre. Dessutom ett tidsdokument från 60-talet. Jag läste hela serien i slutet av 70-talet, men den är väl värd att läsa om.
Sjöwall Wahlöös femte deckare.
Bokens handling kretsar kring ett nerbrunnet hus och de mer eller mindre skumma figurer
som bott där. Gunvald Larsson tar rätt mycket plats i handlingen. Den ambitiöse Benny Skacke dyker här
upp för första gången. En bra deckare men den är inte lika underhållande som den föregående
boken i serien (Den skrattande polisen). En stark trea.
Som Stockholmare och uppvuxen på 60-talet är dessa ttio böcker om stockholm och kritiken mot polisen än aktuella idag. Dessa tio böcker i serien om Martin Beck tillhör mina måste-läsa-böcker. Det finns episoder så finns i mitt minne för alltid. Språket är lätt och flytande.