Bortanvinden

Betyg

Häromkvällen avslutade jag Frida Hallbergs underbara trilogi: En sång för Jorden, med tredje boken; Bortanvinden. Ännu en magiskt berörande berättelse där vi får lära känna Sabinas - från bok 2 - kusin Lo mera, samt några nya karaktärer i Overkligheten. Även ett tacksamt återseende av första bokens huvudkaraktär Vilja.

I Bortanvinden är det åter vinden i Overkligheten som kallar och beträdes med svindlande fjäderskrud. En berättelse tyngd och verklighetsförankrad med förtvivlans sorger, där både skuld och hopplöshet av tragiska förluster utgör en stor del av detta vingrika verk.

Jag älskar Fridas trovärdiga förmedlande av hamnskiftning. Människa till fågel samt fågel till människa. Inte svårt att erinra sig kropparnas transformation. Helt naturligt! men alltsammans är också fyllt av såväl berikande magi som Verklighetens akuta miljöförstörelse och klimatpåverkan.

Bortanvinden är en kärleksberättelse fylld med magi och längtan. Längtan efter det bortom sorgen. Även bortom vad vi kallar Verkligheten. Jag kan verkligen känna med både Lo och det outtalade.

En sång för Jorden trilogin - Fjädrande poetiskt språk, i harmoni. Älskvärda att komponeras till melodi. Vinden viskar.... Lyssna....

Tack Frida för en mycket vacker trilogi. Skulle mer än gärna se den filmatiseras.

Betyg

Det här är en väldigt fin bok med ett språk som står ut ur mängden.

Jag tycker om att det går att hoppa in i den här fristående serien utan att ha läst de två tidigare böckerna men nu i efterhand är jag också väldigt nyfiken på dem och skriver genast upp dem på min att-läsa-lista.

Det är trevligt att få följa två helt skilda berättelser som sammanknyts på ett bra sätt i boken. Rakt igenom lyckas Hallberg hålla mig vaken och på tå, genom att slänga in lite twister överallt. Speciellt slutet är överraskande för mig och gör att jag tycker lite extra mycket om boken, på grund av det oväntade, även om det fick mig att bli lite ledsen.

Persongalleriet är lagom stort, i alla fall de viktiga personerna. Med de som far runt i periferin kan göra att det blir lite förvirrat, speciellt eftersom namnen är nya och inte så vanliga. Bara man hänger med lite, så är det inget större problem. Jag får väldigt mycket sympatier med Sohlamel, medan jag både förstår och vill skaka om Lo rakt igenom hela boken. Hallberg är väldigt bra på att beskriva den inre känslovärlden hos båda personerna som gör att det känns som om man känner dem väldigt bra.

Som jag skrev ovan tycker jag att språket står ut från mängden i den här boken. Det är väldigt melodiskt och poetiskt samtidigt som det är lättläst och flytande. Boken får en drömsk aura runt sig som jag är väldigt förtjust i och tycker passar handlingen och stilen väldigt bra.

Om man inte är särskilt van vid fantasy som genre kan det här vara en bra startbok, då det är en väldigt tydlig fantasy men ändå inte med så mycket underliga saker som händer.

Betyg

Jag älskar Frida Hallbergs böcker. De är så fint skrivna, väcker så många känslor och funderingar och målar upp världar som är så vackra. Bortanvinden är tredje boken där vi får möta resare, hamnskiftarer och människor i olika världar. Vilja var med i första boken, „Jag ropade“, och jag har längtat efter att få läsa vad som hände med henne. Lo bor hos Sabine, som var med andra boken „Den du var“. Sabines historia är även den fantastisk.

„Den du var“ är min favorit av det här tre böckerna, men alla tre är helt underbara! Om du vill flyta bort i en annan värld, uppleva starka känslor, mystik och spänning. Läs då Frida Hallbergs böcker!

Betyg

Jag ska vara ärlig. Jag hängde inte alls med i början av boken. Olika världar, konstiga namn, människor och fåglar, förlorad kärlek. Men ju mer jag läste desto mer började jag tycka om den. Tillslut ville jag inte att den skulle ta slut, det blev så spännande! Jag har insett att det finns två böcker innan denna och det känns som måsten att läsa, för denna bok var riktigt bra! Lätt språk och spännande handling, med ett slut som jag aldrig hade kunnat gissa mig till - såna böcker uppskattar jag.

Betyg

Bortanvinden är tredje boken av Frida Hallberg. Boken är otroligt gripande och handlar om ämnet sorg och hur olika man kan välja att hantera sin sorg. Lo huvudkaraktären har väldigt svårt att bearbeta och leva vidare när hennes livskärlek dör. Lo skuldbelägger sig själv för olyckan som skett och försöker hitta ett sätt att leva vidare, då hon lovat sin älskade att fortsätta leva! Lo finner en vän i Oskar som börjar berätta om hans vän Vilja som funnit en värld som kallas för overkligheten. Hallbergs böcker är små guldkorn som fler läsare borde få ta del av, då sättet hon skriver på berör en ända in i själen. Kraften av naturen, skogen och att vi i dagens samhälle inte tar tillvara på det som finns runt omkring oss är väldigt sorgligt. Då man önskar att fler generationer än den som existerar just nu ska kunna få ta del av det världsarv som finns i våra hav, skogar och natur. Skogen kan läka många sår och jag tror även att det läker psykisk ohälsa som tenderar att öka i lägre åldrar i dagsläget.

Los resa slutar med frihet då hon är en resare utan ett hem som väljer att resa genom livet för att finna den frid att kunna leva med sin sorg. Sohl är den andra huvudkaraktären i Hallbergs bok som det tagit år att hantera sin sorg men genom att möta Lo finner Sohl styrkan att ta tag i sitt liv och välja att förlåta sig själv för den tragiska olycka som skett hans bästa vän. Deras livsöden fläta samman och får oväntade konsekvenser. Boken är vackert skriven och Hallberg beskriver kärlek på många olika sätt och nivåer istället för det mest uppenbara. Avslutningsvis för att sammanfatta boken med tre ord: Sorg, Frihet och Kärlek.

Betyg

Vilken underbar bok! Den här såg jag till att läsa riktigt långsamt medan jag slalomläste annat, mest för att jag ville dra ut på det så mycket som möjligt. Ändå tog den slut alldeles för fort. Jag älskar hur bok 1 fick sig en "riktig upplösning" och jag älskar att man fick återse alla gamla karaktärer. Och miljöerna, Sohlamels bakgrundshistoria, världsbygget, de urvackra namnen som skiljer sig åt för varje folkslag. Återigen finner jag inte ord för att lovorda det jag läst, det är för bra helt enkelt. En bok där man sitter awestruck och stirrar på framsidan efter att den tagit slut och viskar för sig själv: "Mer ... Mer!!"

Betyg

Vacker, fängslande och stark!

Betyg

Redan bokens första mening väcker mitt intresse ”Jag har glömt att jag är en fågel när jag vaknar”. Sedan är jag fast och kan inte sluta läsa om Lo som dragit sig tillbaka från världen efter att ha förlorat sin man och om Sohlamel, högländaren, som hon möter efter att ha lärt sig skifta till korp och blivit resande. Som läsare får jag tankar och idéer redan från början av Bortanvinden. Kan det vara så att …?

Smidigt, lätt smeksamt, böljande, som en dröm om en saga beskriver Frida Hallberg de allra djupaste mänskliga känslor av sorg, saknad och skuld. Hon låter oss fly med Lo till en värld med resande högländare. Det är en trovärdig och jordnära fantasyvärld som beskrivs gradvis, så att min nyfikenhet ökar ju mer jag läser.

Känslan som korp och hur Lo lär sig förvandlas och flyga är mycket fint gestaltad och jag är där med henne. Likaså hennes upplevelser och hennes kunskaper som korp respektive människa, det är en omvandling som inte bara syns på ytan.

Även Sohlamel bär på upplevelser som satt djupa spår och läsaren får ömsom uppleva berättelsen ur Los perspektiv, i första person, ömsom ur Sohlamels, i tredje person.

Bortanvinden är den tredje delen i en romansvit. Jag har ännu inte läst de två tidigare delarna Jag ropade och Den du var och även om det går att läsa Bortanvinden fristående underlättar det att ha läst dem. Efter att ha läst Bortanvinden känns de lockande.