Alla dessa bildstarka scener som utspelar sig i Paris. Till och med en eldstrid ter sig som ett vykort, i 13:e arrondissementet, under en balkong, i en gränd.
På tok för svårt att ta till sig "hjältinnan" som ständigt tycker synd om sig själv och som någon skrev måste vara superhjälte. Nej, uppstyltat och tråkigt och inte alls spännande som de flesta verkar tycka. Jag antar att det har att göra med min förkärlek till böcker där det verkligen händer något på varje sida.
Det här var en riktigt dålig, icke trovärdig och totalt meningslös deckare/action. Fy Sekwa, varför ger ni ut sån här smörja? Jag trodde ni hade kvalitetsambitioner!
Det är prat, prat, prat och tankar, tankar, tankar sida upp och sida ner - usch och fy. Jag lämnade den här usla boken i flygplansstolen och gick lättad av planet och gladdes åt att jag hade andra bra böcker framför mig.
Jag kom aldrig riktigt in i handlingen. Kanske för att jag tyckte den var för hårdkokt för min smak. Tur att man kan sin Aikido, det gjorde det lättare att hänga med i början.
En udda deckare. Magisk, filosofisk, suggestiv. Mycket välskriven med fantastisk miljöbeskrivning, kändes som att jag befann mig där, i Paris. Rekommenderas!
Mycket bättre språk än många svenska romaner. Hon måste ha gjort grundlig research, men för mig blev det bara svårt att hänga med i svängarna. Gillade inte heller huvudpersonens tendens att spela superhjälte.
Väldigt spännande i första halvan. Därefter tappade jag intresset. Läste inte de sista 50 sidorna. Blev också lite trött på den ständigt deprimerade hjältinna. Ryck upp dig hade jag lust att säga. Fast det var förstås lite elakt. Hon hade mycket att fightas mot.