Det viktorianska blomsterspråket användes för att förmedla känslor. Kaprifol för tillgivenhet, azalea för passion och röda rosor för kärlek. För Victoria Jones hade det varit mer användbart att kommunicera sorg, misstänksamhet och ensamhet. Victoria är 18 år och fri från det barnhem som hon levt på de senaste 10 åren i San Francisco. Ända sedan hon blev övergiven, tre veckor gammal, har hennes liv varit en lång följd av dåliga fosterföräldrar och brutala barnhem. Med enda undantaget när hon bodde ett år hos fostermamman Elizabeth. När hon nu ska stå på egna ben får hon sova några nätter i parker innan hon inser att hon måste ordna upp sitt liv på egen hand. Genom sin talang för blomsterdekorationer får hon jobb som florist och hon lär sig att använda det glömda blomsterspråket från den viktorianska eran där varje blomma har en betydelse. En dag möter hon en ung bonde på marknaden...
Visa mer
Recensioner
2015-02-26
Betyg 
Jag gillar idén med boken och hur den är upplagd, att karaktärerna konverserar via blommor och andra växter. En annan sak som var bra med boken var att den inte var riktigt så förutsägbar som jag trodde att den skulle vara.
2015-01-10
Betyg 
En fantastisk bok där man kan lära sig vad olika blommor betyder o dess betydelse i denna bok leder till hur personerna i den binds samman!
2013-02-17
Betyg 
Så trovärdig i början. Sedan allt mer utdragen och osympatisk. In i det sista tyckte jag inte om huvudrollsinnehavaren och det funkar liksom inte för mig. Slutet var hafsigt skrivet, som om hon till slut bara ville få SLUT på boken. Inte trovärdigt slut.
2012-10-12
Betyg 
En vacker känslosam bok, som nästan fick en femma, men mot slutet blev vändorna fram och tillbaka alltför många mot vad som var ett ganska förutsägbart slut.
2012-05-23
Betyg
Bok som trycker på alla känsloknappar, det är trasiga familjer, brustna hjärtan och löften och kärlek pch övergivenhet. Visst, lite förutsägbart men effektivt. Sträckläste. Trodde att kag skulle hata blombiten men köpte det faktiskt.
2012-03-07
Betyg
Började bra men föll platt eftersom den var lite väl melankolisk för min del.
