
Efter flera år i Scotland Yards tjänst har kriminalkommissarie John Madden beslutat sig för att dra sig tillbaka. Tillsammans med sin hustru Helen och deras två barn lever han ett stillsamt liv på landet i det fridfulla Surrey. Men minnena från hans svåraste fall sommaren 1921 då en psykopatisk krigsveteran satte skräck i en hel landsända gör sig fortfarande påminda då och då. När den tolvåriga Alice Bridge försvinner och en omfattande skallgångskedja sätts igång för att hitta henne blir Madden den som bokstavligen snubblar över hennes svårt sargade lik. Och när ytterligare en mördad flicka återfinns kort därefter kan han inte låta bli att delta i jakten på den skyldige. En luffare har befunnit sig i närheten av de båda mordplatserna men när polisen söker upp honom har han försvunnit och ingen av hans vänner vet vart han har tagit vägen. Frågan är bara om han har någon delaktighet i...
Visa mer
Recensioner
Betyg
(Läst på svenska) Airth fortsätter i denna, Blodröd våg, med allt som jag önskar mig av en deckare. Han lyckas stegra spänningen mot slutet av boken, så att man inte vill lägga den ifrån sig. En mycket bra intrig och en charmerande personbeskrivning, allt i en trivsam engelsk landsbygdsmiljö toppat med förkrigsvindar och en internationellt annalkande katastrof. Vill genast läsa nästa!
Betyg
Denna är lika "mossig" och gammaldags, och lika lättläst som föregångaren Mörkrets flod.
Sommaren 1932 och John Madden har slutat arbeta på Scotland Yard och lever med hustrun Helen (som han träffade i den första boken) och deras två barn, ett stilla liv på landet. Men här blir han indragen i en mystisk härva med en hel hög försvunna unga flickor. Har de en seriemördare på halsen?
Det blir en kamp mot klockan att hitta mördaren, så att han inte slår till igen och ännu fler unga flickor stryker med.
John Madden är inte "med" i utredningen egentligen och inte med i boken lika mycket som i Mörkrets flod. Hustrun Helen är inte lika rivig och långt fram som i den första hon heller, och tempot och drivet är snäppet sämre.
Det är fortfarande en okej deckare, men jag gillar Mörkrets flod bättre. Den griper tag mycket mer. Denna är mer medelmåttig.