Björnstad är en berättelse som gör ont i magen och som på ett effektivt sätt lyfter teman som tillhörighet, manlighet och gruppdynamik. För att sammanfatta: Det är en sjukt bra roman.Icakuriren Inget ord i den är överflödigt eller onödigt. Vissa enskilda meningar drabbar en som en brutal käftsmäll rakt in i själen. SR P4 Västernorrland Vad betyder ett lag för en stad? Vad betyder en sport för en familj? Vad betyder en enda match för ett samhälle som kämpar för sin överlevnad? Bara allt. Den betyder bara allt. Björnstad är den första delen i en serie om en liten plats med stora drömmar. Den handlar om 15-åriga flickors odödliga vänskap och 17-åriga pojkar som spelar hockey med en hel stad på sina axlar. Men den handlar också om ett oförlåtligt brott, hur snabbt ett samhälle kan lära sig att blunda, och de fruktansvärda saker vi ibland är redo att göra för framgång. Mitt i allt står...
Visa mer
Recensioner
2021-10-25
Betyg
Jäte bra det Backman skriver bra, får idrott, småstard, slå, utanförvän, mobnig, rasysym, s, En bok som skulle vara obligatorisk för alla gymnasieelever och deras föräldrar
2021-01-03
Betyg
Mycket bra bok, stark 4a. Backman skriver riktigt bra, får in idrott, småstad, våld, utanförskap, mobbing, rasism, samtycke osv osv osv, En bok som skulle vara obligatorisk för alla gymnasieelever och deras föräldrar!
2020-04-10
Betyg
Fantastisk skildring av idrott och hur livet levs runt omkring. Beskrivningar av vardagsliv i både de lättaste och enklaste stunderna i kontrast till livets svåraste utmaningar lämnar en mållös.
Betyg
Fredrik Backman har med sitt annorlunda och träffsäkra språk, och sina drabbande berättelser, snabbt blivit en stor favorit för mig. Han är en mästare på att blanda vemod och tragiska händelser med humor och värme, så att man ömsom gråter ömsom skrattar sig igenom hans böcker.
När det gäller Björnstad så tog det ganska lång tid för mig att komma in i boken ordentligt. De första 150 sidorna kändes ganska tjatiga och med alldeles för mycket hockey för att jag skulle känna mig riktigt intresserad av historien. Men det var väl värt mödan att ta sig igenom dessa sidor, för sedan vände allt och jag blev helt fast!
Historien kretsar kring den lilla orten Björnstad, som lever för sin hockey. Vi får följa ett antal olika tonåringars kamp för att bli accepterade och känna tillhörighet, genom mobbning, osäkerhet och grupptryck men även genom kärlek, stolthet och oerhört starka vänskapsband. Fram tills det ofattbara sker, som kommer att dela den lilla orten i två läger…
Det är svårt att beskriva vad boken egentligen handlar om, men så här inleder Fredrik Backman själv boken:
”‘Sent en kväll i slutet av mars tog en tonåring ett dubbelpipigt hagelgevär i handen, gick rakt ut i skogen, satte vapnet mot en människas panna och tryckte av. Det här är historierna om hur vi hamnade där.”
Betyg
Bland det vackraste jag läst. På ytan handlar det om hockey men berättelsen handlar egentligen om hur det är att vara människa, att växa upp i en småstad, att inte passa in eller att göra allt för att bli omtyckt. Jag grät och skrattade om vartannat. Fast jag aldrig brytt mig om hockey så berörde berättelsen mig likt ingen annan.
Betyg
Om man är intresserad av sport och då framförallt ishockey så tror jag att den här boken fyller en viktig funktion. Jag tillhör inte den kategorin så därför tyckte jag tyvärr istället att berättelsen blev något tjatig. Dessutom hoppar författaren lite för mycket mellan olika berättare och det blir rörigt. Jag gav mig på den här boken eftersom jag har gillat författarens tidigare böcker och jag tänkte att jag skulle vidga mina horisonter något genom att ta mig an ett ämne jag normalt inte brukar läsa om. Men tyvärr kände jag inte att boken gav mig något. Jag kände mig inte ens sugen att läsa vidare och gav därför upp efter ca halva boken.
2018-10-23
Betyg
Första boken jag läste av Backman, lite aven slump. Fastnade snabbt, boken är lättläst och var svår att lägga ifrån sig. Läste någonstans att Backman skriver ”för vanligt folk” och det stämmer verkligen. Språket är finurligt, man kan lätt känna igen karaktärerna från det verkliga livet och historien i sig är både lättsam och allvarlig. Läste den snabbt och inhandlade direkt uppföljaren ”Vi mot er”. Rekommenderas starkt.
2018-06-30
Betyg
Aldrig har jag blivit så upprörd efter att ha läst en bok, och aldrig har jag läst en bättre bok en denna. Fredrik Backman har ett fantastiskt språk och otroliga historier inom sig.
Betyg
En bok väcker ofta känslor. I det flesta fall lämnar jag en bok med en trots allt bra känsla, oavsett vad som hände. Författarna får det ofta att låta som det som hände var till det bästa. Men inte med Björnstad. Under stora delar av tiden då jag läste denna var jag arg och förbannad.
Björnstad är en liten ort, någonstans i den svenska skogen. Där finns inte mycket kvar, men där finns en hockeyklubb vars juniorlag har chans att bli bäst i Sverige. Bara två matcher kvar. En vinst skulle kunna ge nya möjligheter till Björnstad.
Vi får följa laget samt människorna i dess närhet under de sista veckorna fram till semifinal och en eventuell final. Men det handlar inte om ishockey, det handlar om vad som händer med människor i krissituationer. Och det handlar om toxisk maskulinitet.
Karaktärerna är väldigt välutvecklade, likaså den förödande kulturen och vad det innebär att både leva upp till den och att känna att man misslyckas. Tvivlen som många bär på men inte vågar yttra i risk av att själv bli utsatt; utsätt eller bli utsatt, det är dina val. Att gömma sitt sanna jag för att få känna känslan av att få vara med.
Det handlar också om människan i stort, strukturer i samhället. När en pappa frågar sig varför han väljer att tro på en pojke snarare än en flicka trots att de berättar samma sak, frågar jag mig om denna bok hade fått lika mycket hyllningar om den vore skriven av en kvinna. För kvinnor tror ingen på. Och Fredrik Backman har insett det och skriver en bok om det. För vem skulle kunna tro att en bok, skriven av en man, där ett hockeylag är i fokus handlar om feminism och maktstrukturer i samhället? Jag gillar det greppet.
Språket är det språk vi har kommit att vänta oss av Fredrik Backman, där berättaren vet vad som kommer att hända. Många pauser på vägen för att stanna upp och reflektera över det som händer, kanske så borde vi göra i våra dagliga liv. Ibland blir det för mycket. Varje händelse behöver inte följas av en reflektion eller visdomsord.
Denna bok får en femma. För att det var länge sen en bok fick mig att känna så mycket som jag gjorde när jag läste denna, även om de känslorna inte alltid var positiva, tvärtom jag kände ilska och uppgivenhet. Men de leder mig till att vilja vara förändringen jag vill se i världen (Gandhi).
Betyg
Jag har läst alla Backmans böcker, och jag har älskat dem. Idag sa jag till min sambo: ”Jaha, nu kommer den här boken igång på riktigt. 400 sidor in.” De sista 73 sidorna är helt fantastiska. De sista 120 sidorna sträckläste jag. De som är innan tog längre tid, jag vet inte riktigt när jag började läsa, men det har tagit ovanligt lång tid att avsluta den här boken.
Det skulle kunna bero på att jag inte är en hockeymänniska, eller en sportmänniska över huvud taget, men det är myyyyyycket hockey, med betoning på jättemycket (om ni har sett tv-serien Scrubs vill jag att ni ser framför er hur Dr Cox säger ”really” så förstår ni vad jag menar). Det är också kanske lite många olika perspektiv för att det ska vara lätt att hänga med men jag vet fortfarande ingen som kan beskriva personligheter och de innersta tankarna hos personer på ett sådant sätt som Backman. Det är så pricksäkert rakt igenom, precis sådana saker man tänkte när man var tonåring kommer haglande tillbaka. Nu hade jag inte oturen att behöva vara en sådan som stod framför en annan med ett hagelgevär, och inte har jag behövt uppleva anledningen heller, men jag har haft mina egna fighter.
Karaktärerna är, som jag skrivit, levande och egna, och alla känns trovärdiga. Jag fastnar främst för Ana och för Benji, men imponeras av Maya och Amat och jag vill ha ett äktenskap som Mira och Peter.
Direkt när jag hade läst klart den tänkte jag att det borde bli jobbigt med en bok två i samma serie men såhär i efterhand vet jag att jag inte kommer att kunna låta bli Backmans böcker. Jag älskar sättet han skriver på alldeles för mycket, även om jag inte älskar allt. Och jag tror att en fortsättning av Björnstad kommer att bli bättre än första delen, men eftersom jag inte vill spoila vill jag inte berätta varför. Och, jag vill veta vad som händer – så fungerar jag med serier och böcker. Jag vill fortsätta känna karaktärerna, veta hur de fungerar och jag gillar inte att inte veta vad som händer, så om jag kan det kommer jag antagligen att läsa.
Tack Backman, för att du alltid har med pantertanter i dina texter, att du ser de som inte alla andra ser och för att du är så pricksäker. Och tack för att du faktiskt skriver om sådant som är jobbigt, om machokulturer (måste bara tala om att jag felskrev machokukturer först och det passade ju ganska bra), våldtäktskulturer och småstäder.
2018-01-29
Betyg
Inte lika stark som tidigare böcker, kanske för att det är så stor fokus på Hockey-kultur vilket jag inte har mycket intresse för.
Betyg
Denne fenomenale Backman.
Med sitt unika språk,
orimligt tragikomiska episoder
och övermänskliga karaktärer,
har han läsaren (mig) som i en liten ask.
Från första till sista meningen.
I Björnstad höjs allvarsnivån,
skyhögt!
Viktiga, riktigt tunga budskap och svåra moraliska dilemman vävs in i en story som handlar om hockey.
Hockey(!)
I Björnstad andas man hockey,
sporten som är allt och lite till för det lilla samhället.
Här lever man hockey.
Annars lever man inte alls...
Men för oss,
vi som läser boken,
handlar ingenting om hockey.
För mig handlar det om vänskap,
och tusen andra saker.
Men framförallt om vänskap,
den tyngsta, smärtsammaste sorten.
Den som är så plågsamt vacker.
Jag grät,
ja om jag gjorde!
Mer än bara en gång.
Fy bubblan vilken känslostorm.
Fredrik Backman,
jag bugar, applåderar & ger dig stående ovationer.
Rakt ifrån djupet av mitt hjärta,
TACK! 😭🙏🏽
2017-09-04
Betyg
En av de bästa böckerna jag läst. Är så sjukt imponerad av Fredriks förmåga att beskriva alla känslor kring bland annat föräldraskap. Boken träffade mig rakt i hjärtat och törst nästan inte påbörja uppföljaren utifall den på något sätt skulle kunna förminska känslorna jag har fått för Björnstad och dess invånare.
Betyg
Backmans mörkaste roman hittills är drabbande viktig. Skratt blandas med gråt och allt är berättat med stor trovärdighet. Någon gång då och då blir det kanske ett visdomsord, en klyscha, en förnuftig och tankeväckande punchline för mycket, men det är en bagatell i sammanhanget. Björnstad är en riktigt, riktigt bra historia, av en riktigt skicklig berättare.
Betyg
Ortens hockeylag och hela mentaliteten kring hockeyn står i fokus i första delen i serien om Björnstad. Sporten enar bygden och ger den hopp om en bättre framtid med ett hockeygymnasium och ett mer levande samhälle.
Många karaktärer presenteras som tränarna Sune och David, sportchefen Peter och hans familj och sedan en rad ungdomar som stjärnan Kevin, hans kompis Benji och andra i laget samt tjejerna Maya och Ana.
Alla i orten har de sitt eget förhållande till hockeyn vare sig de vill eller ej. Detta gör inte saken lättre när det sker ett brott. Man håller väl ihop laget? I vått och torrt.
Vissa personer känns väldigt levande och lyfter historien. Att hockeyn kan uppta så mycket av ett samhälle kan jag förstå eftersom jag kommer från en hockeystad. Finns mycket att spinna vidare på, dock tycker jag att hans andra böcker har varit ännu bättre.
2017-06-26
Betyg
För en som verkligen inte tycker om hockey var det här en överraskning! Högt betyg till Björnstad av Fredrik Backman.
Boken lämnar mig med tankar på vad ett kollektiv gör med och för människor, både på gott och ont. Jag slås också av hur tystnaden ibland kan stänga ute, ibland rädda och ibland förstöra både samhällen och individer. Dessutom är Björnstad något så ovanligt som en feministisk berättelse gestaltat i hockeyvärlden.
Karaktärerna, speciellt Benji, Ana och Mira blir verkligen levande.
Det enda minuset med boken är att det efter var och vartannat stycke kastas ut allmängiltiga sanningar (som iofs fungerar ur den allsmäktiga berättarens perspektiv) som jag efter halva boken mer irriterar mig på, än får rysningar av. Hälften av de där sanningarna hade räckt, även om många är väldigt snygga.
Betyg
Det fanns vissa saker jag irriterade mig på, definitivt. Exempelvis det faktum att man så många gånger får veta att "någonting kommer snart att hända, detta är sista gången det, detta är..." Ja, absolut. Alldeles riktigt. Jag förstår det. Men ändock - jag föll verkligen för den här boken. Vad jag uppskattar mest är karaktärerna, mer än berättelsen i sig på sätt och vis, jag blev väldigt charmad och berörd av en del, andra var intressanta på andra vis, men de allra flesta kändes tredimensionella och väldigt välskrivna. Och Benji - oh, Benji. Fantastiskt skriven. Jag tror inte att jag överdriver när jag säger att han är en av de allra bästa karaktärer jag läst om på mycket, mycket länge.