
?Jag tror på förlåtelse. Jag tror på att kärlek är svaret på det mesta. Jag tror att igenkänning och humor ofta är det som förlöser oss. Och när du skrattar känner jag mig inte ensam för jag ser att du är som jag. Jag älskar det som är roligt och sorgligt. Fult och fint. Jag tänker aldrig välja. Ofta har jag blivit kallad överkänslig, men tänk om det är den som kallat mig så som faktiskt är underkänslig?Den här boken heter Avig Maria. Morsan. Madonnan. Horan. Kvinnan. Människan. Går genom fulrum och finrum. Ibland naken, ibland jävligt påklädd. Den heliga Marian med tröjan ut och in som smygröker i fönstret när ungarna somnat, som vänder på strumpan så ingen på det viktiga mötet ska se att det gått maskor. Som går in i väggen och försöker ta för sig lite av luften i ett rum fullt av roliga män.Men jag är ingen psykolog, jag har fullt upp med mig själv. Så vänta dig inga klokheter. Eller tips...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Det är en trevlig bok. Skäringer har ett fint symbolspråk och en ärlig ton. Nedsättningen i betyget beror på att jag nästan känner det som om jag läser hennes dagbok, som om hon lämnar ut delar av dig själv som känns för privata för hennes eget bästa! En del gillar säkert detta men jag blir nästan för nära henne och trots att min egen igenkänning borde tala till bokens fördel så blir det istället ingen flykt från vardagen utan bara ett understreck att alla vi kvinnor (trots att även jag ogillar att tala om manligt och kvinnligt), lever under liknande förhållanden i ett modernt Sverige. Vi tampas med detsamma och alla vill vi andas i nuet...
Betyg
Jag gillar Mia Skäringer men nja, det blir inte bra i bokform - speciellt inte bloggen. Jag är inte tillräckligt intresserad av att läsa det såhär "koncentrerat". Och varför ge ut en likadan bok som "Dyngkåt..? Ibland glimmar det till i krönikorna.
Jag är några år äldre än Mia - kan det vara därför jag känner mig oengagerad och lite gnällig? ;-)
Betyg
Den här boken är uppdelad i två delar där de första ca 100 sidorna är blogginlägg och resterande är krönikor. Det är någonting väldigt dystert över den här boken och Mia skriver så mycket om att gråta att jag nästan känner för att gråta själv. Som läsare hade jag gärna fått en mer nyanserad bild och fler glädjeämnen, men det verkar som att Mia behöver skriva av sig och då är det baksidan/den andra sidan av sitt liv hon fokuserar på. Hon skriver väldigt bra, men trots att hon är komiker så är det absolut ingen rolig "må bra"-bok. Snarare allvarlig och sorgsen. Men den har också någonting mer, den sår ett litet frö av "stå på sig", av att våga säga ifrån, av att våga visa sig som den man är utan att skämmas och be om ursäkt.
Betyg
Jag har inte läst Mia Skäringers succé "Dyngkåt och hur helig som helst". Jag har inte sett Solsidan och jag har endast hört henne på radio vid några tillfällen. Så med andra ord vet jag knappt vem Mia Skäringer är och hade därför ingen uppfattning eller tanke kring boken innan jag började läsa. Det jag fastnade för var den underfundiga titeln. Den tilltalade mig.
Skäringer skriver både roligt och sorgsamt om vart annat och ibland samtidigt. Humorn bygger mycket på igenkänningsfaktorn och känner man inte igen säg blir det inte vidare kul men gör man det får man sig ett och annat gott skratt. Några gånger är boken också tänkvärd.
Boken är utlämnande vilket definitivt kräver mod av författaren. Jag beundrar Skäringers mycket nakna och ärliga skildring av sig själv och sitt liv.
På www.bokbrus.se finns fler ljudboksrecensioner.
Betyg
Jag har inte läst Mia Skäringers succé "Dyngkåt och hur helig som helst". Jag har inte sett Solsidan och jag har endast hört henne på radio vid några tillfällen. Så med andra ord vet jag knappt vem Mia Skäringer är och hade därför ingen uppfattning eller tanke kring boken innan jag började läsa. Det jag fastnade för var den underfundiga titeln. Den tilltalade mig.
Skäringer skriver både roligt och sorgsamt om vart annat och ibland samtidigt. Humorn bygger mycket på igenkänningsfaktorn och känner man inte igen säg blir det inte vidare kul men gör man det får man sig ett och annat gott skratt. Några gånger är boken också tänkvärd.
Boken är utlämnande vilket definitivt kräver mod av författaren. Jag beundrar Skäringers mycket nakna och ärliga skildring av sig själv och sitt liv.
På www.bokbrus.se finns fler ljudboksrecensioner.
2012-03-12
Betyg
Tja... Älskar Mia. Men den här boken ger mej ingenting, överraskar inte, är inte särskilt vass på det där typiska "Mia viset". Känns som ett beställningsjobb. Tyvärr.
2012-03-09
Betyg
Inte alls så fantastisk som Dyngkåt och hur helig som helst. Känns lite som upprepning.
Betyg
Jag läste Mia Skäringers första bok, ”Dyngkåt och hur helig som helst” förra året, och jag tyckte att den var jättebra. Här är en länk till min recension av den.
”Avig Maria” var också bra. Men tyvärr inte riktigt lika bra tyckte jag.
Fast läsvärd var den verkligen. Så jag kan ändå rekommendera den. Men främst rekommenderar jag Mias första bok, om ni inte har läst den.
( Läs gärna alla mina bokrecensioner i min blogg, Bims Blogg - http://bimsblogg.wordpress.com/category/bokrecensioner/ )
2011-11-26
Betyg
Vill gärna kunna ge boken 3.5, för krönikornas skull, det är i dem Mia Skäringer gör sig bäst. Blogginläggen blir lätt lite likadana, men det kanske beror på att jag läst hennes blogg förut. Det blir som bäst när hon skriver om ett specifikt ämne eller händelse, och inte bara skriver svävande om sin vardag.