
Fadren, Fröken Julie och Fordringsägare hör samtliga till de dramer som har gett Strindberg en rangplats inom världsdramatiken. De spelas ständigt på nytt i skilda länder och olika medier. I alla tre är relationen kvinna-man huvudtemat. Fadren, »ett plötsligt dödsskri i en mörk höstnatt», som en kritiker skrev, gestaltar en skoningslös maktkamp mellan man och hustru om deras barns uppfostran. Samtidigt speglar dramat brytningen mellan en framväxande kvinnorörelse med krav på jämlikhet och en djupt förankrad konservativ syn på mansrollen. Fröken Julie är Strindbergs såväl nationellt som internationellt mest spelade drama. Konflikten mellan sexuell attraktion och själsligt främlingskap är skildrad med en inlevelse och allmängiltighet som höjer dramat över det tids- och miljöbundna. Det är dock först i denna utgåva som skådespelet framträder exakt så som Strindberg skrev det. Med hjälp...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Detta lilla lättlästa och kraftigt medryckande drama var min egentliga inkörsport till Strindberg.
Och som sådan vill jag rekommendera texten i fråga !
Stycket har formen av just ett drömspel och föregriper surrealismen, med sitt drömliknande absurda händelseförlopp, och sin uppfattning om drömmens ocensurerad sanningar som "verkligare" än det vakna tillståndets rationaliserade "verklighet".
Dramat problematiserar de flesta aspekter av människans tillvaro; kärleken, den goda viljan, Ã¥lderdom, och karriär.
Och pÃ¥ den stora övergripande frågan om livets mening tycks svaret vara ett tomt, kallt, nattsvart ekande: "Den saknas !"
Ehuru svart, pessimistiskt, och absurdt, Ãr dramat inte dess mindre vansinnigt humoristiskt, roande, och har förmågan att få igång det maskineri, som har säte bakom pannbenet, och till och med få arbetet att kännas roligt !
SKA LÃSAS !
2016-03-07
Betyg
Även om miljön är ålderdomlig, känns dramats andemening stämma mycket väl med vår tid.
2011-07-29
Betyg
Strindberg vet sådant om överklass och underklass som det nu så beundrade geniet Nietzsche inte har en aning om.