
Romanen, som Strindberg författade 1887-88 direkt efter en stor kris i sitt första äktenskap, rankas som en av de stora kärleksromanerna i den svenska litteraturen. Den är på en och samma gång en hänsynslös, hatisk uppgörelse med hustrun, Siri von Essen och en avancerad naturalistisk, psykologisk roman enligt moderna franska mönster. Volymen innehåller dels Strindbergs franska text, efter hans originalmanuskript som återfanns på 1970-talet på anatomiska institutionen vid Oslos universitet, dels Hans Levanders svenska översättning som utgavs 1976. Romanen blev tidigt beryktad. Den utkom aldrig i en auktoriserad svensk version under Strindbergs livstid (däremot i pirattryck); de enda upplagor som Strindberg ställde sig bakom utkom på tyska 1893 och franska 1895. Den senare har i vissa avseenden legat till grund för redigeringen i Samlade Verk. Den biografiska bakgrunden...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Jag har sedan länge sett Strindberg som en författare vars storhet jag inte lyckats förstå.
Efter att ha läst denna bok blev jag på det klara med det som jag anat, men inte riktigt vågat tänka, nämligen att det inte finns någon storhet att förstå.
Realism har alltid bäst blivit skriven av de som varit försiktigt nyfikna och osäkra i sina antaganden om omvärlden. De är öppna för att se och kanske till slut förstå. Personer som är osäkra i sig själva, men för allt i världen inte vill erkänna det, har tappat sin nyfikenhet och vågar inte se verkligheten på det sätt som kan komma att utmana de ack så nödvändiga fördomarna.
Mitt samlade intryck av Strindberg är att han använder skrivandet som en slags snuttefilt, där han kan bestämma vilken verklighet som är trygg för honom att se. Och aldrig blir det tydligare än när han försöker beskriva relationen mellan könen.
Betyg
Om man ska tro författaren (August) och huvudpersonen Axels (Augusts) berättelse om sitt äktenskap så var Maria (Siri) en riktig mara vars enda mål i livet verkar vara att driva sin man till vansinnets rand och sedan knuffa honom över branten. Lyckligtvis så tror inte jag rakt av på en man som Strindberg. Det finns så mycket uppdämd kränkthet och sårad manlighet i den här boken att man känner sig överdoserad tio sidor in, och ännu mer efter hela boken. "Siri" av Lena Einhorn känns som en nödvändig balans efter det här. Med det sagt så kan jag förstå varför Stindberg har den upphöjda position som han de facto har om man ser till språk och komposition MEN det är enbart där han förtjänar pris - och varför han får en trea av mig - inte för sina ämnen eller åsikter.
Betyg
Sympatierna för herr Strindberg i det här dramat sliter i en, trots att man i skolan fått lära sig att han mer eller mindre var en uppblåst kvinnohatare.Så långt ifrån vår tid, men ändå så nära. Än en gång är det bevisat hur svårt det är att vara två med äkta kärlek som utgångspunkt.Första halvan, underbar. Andra halvan, i princip en uppradning av alla hemskheter de älskande utsätter varandra för, och nästan uteslutande plågsam att läsa.Och skriven är den, på ett underbart träffande, mustigt, svenskt språk vi idag lagt bakom oss!
Betyg
Sättet den är skriven på gör boken underhållande att läsa. Den lämnar emellanåt ganska mycket till fantasin, men är ibland väldigt utförlig. Berättelsen är fascinerande - om en man och hans syn på sin fru som pendlar mellan kärlek och hat. Kvinnosynen skulle inte gått hem idag, men är samtidigt fascinerande att läsa om.
Betyg
En fascinerande bok, inte minst för att jag läst den direkt efter Lena Einhorns Siri. Mycket välskriven, välformulerad, utsirad. Säger mycket om denne självupptagne och ömsom kvinnoföraktande och -beroende man. Hur kan man älska någon man ser ner på, frågar man sig...Mycket läsvärd!
2011-07-29
Betyg
Detta är naturligtvis mycket bra som litteratur, men om S gått in i riktig paranoia, hade inte kunnat skriva denna bok.
2011-01-02
Betyg
Oerhört dålig bok för att vara Strindberg. Inte det minsta nyanserat. Att vara ihop med en kvinna är bara pest och kolera.