
Det handlar om människor och falkar, om hemlängtan och hemlöshet. Om rastlöshet och tågresor. Om tonårskärlekar och mannekänger. Om att känna sig hemma hos alla och ingen, överallt och ingenstans. Om att klargöra var gränsen går mellan att njuta av livet och att skolka från det. Men framför allt handlar det om en människa och författare som försöker göra upp med sig själv och sitt rotlösa liv. Fyra år efter framgången med novellsamlingen Skugglegender återkommer Per Hagman nu med en roman som utspelar sig i Frankrike, Dubai, Skövde, Kairo, Milano, Göteborg, Stockholm, Rom och Västergötland. Det är en reseroman, en självuppgörelse och en utvecklingsroman. Men framför allt är det är en naken och sorgsen självbiografisk berättelse, som också ger en bakgrund till den värld Per Hagman konsekvent mutat in som sin egen sedan den uppmärksammade debuten med Cigarett 1991.
Visa mer
Recensioner
Betyg
Ett liv i sus och dus?
Nog koketterar Per Hagman med sin vilsenhet och hemlöshet i autofiktiva ”Att komma hem ska vara en schlager” från 2004. Men där finns också drag av allvar och sorg och längtan efter en annan tillvaro än den som Per upplever på casinon, nattklubbar, barer och hotellrum runt Medelhavets kuster åren kring millennieskiftet.
Hans livsglädje smittar. Det ryms värme och försoning i hans berättelse om den evige tonårspojken med det barnsliga oskuldsfulla leendet. Ett ensamt liv i sus och dus. Med stil och kvalitet, med smak för exklusiv mat och dryck. Med kronofogden hängande över axeln.
Hagmans prosa är rik på kreativa oneliners:
”Aldrig är självupptagenheten lika behaglig som på tåg.”
”Mitt lilla dränghjärta av guldwettex håller smutsen borta från mig själv.”
”I Paris regerar vårmodet, i Sverige härskar svårmodet.”
Självklart är Per hellre i Paris eller Kairo än i Stockholm. Högsta lyckan för denne vivör är att träffa på briljanta människor. Tyvärr är deras antal begränsat. Ungdomskärleken Petra som blev mannekäng bär han närmast sitt hjärta.
Och briljantast bland fåglar är falken.
Bokens kanske bästa scen skildrar när Per måste skiljas från en älskad tornfalk. Fågeln visar först bara förvåning över att slippa ut ur buren. Den håller ögonkontakt med sin tillgivne ägare som om falken inte vill förstå att den erbjudits friheten. Bit för bit söker den sig bort tills avståndet inte längre binder känslor. Per ser den svinga sig bort över hustaken för att aldrig vända åter.
2017-04-16
Betyg
Det är inte stor litteratur (bitvis håller språket samma nivå som en skolessä), men det finns ändå ett sällsamt driv i berättelsen. Sen är det något med Hagmans person som är så sympatiskt. Trots att han boken igenom i stort sett sitter på olika barer har han något gåtfullt och onårbart över sig. Jag är faktiskt lite charmad.