Att besegra fru J.

Betyg

Författaren Elsie Johansson var bara 18 år när hon gifte sig med en ung man som hon hade träffat hos Missionsförbundets ungdomsverksamhet. "Min man var inte lagd åt det intellektuella hållet. Jag hade ingen att prata med om existentiellä frågor, gick ständigt och höll en inre monolog och så förbereddes mitt författarskap långsamt" citerar Anneli Jordahl i sin bok "Att besegra fru J". Efter trettio år som mor, maka och heltidsarbetande postexpeditör debuterade Elsie Johansson med diktsamlingen "Brorsan hade en vevgrammofon". Året var 1979. Inför författarens 80-årsdag 2011 gavs det ut en samlingsvolum dikter bestående av både nytt och gammalt material. För många läsare är nog Nancysviten den mest bekanta. "Att besegra fru J" handlar om Elsie Johansson och hennes författarskap. Men den handlar även om frikyrkans betydelse för folkbildningen och som möjliggörare av ett lyft statusmässigt. Jordahl som själv är ateist intervjuar många kända svenska kulturarbetare om deras upplevelser inom olika väckelserörelser. Författaren Gun-Britt Sundström målar upp en positiv bild om sin uppväxt med både far- och morföräldrar som var missionsförbundare. "Andan var nog väldigt mycket friare i den förortsförsamling i Bromma där jag växte upp än i missionförsamlingar på landet vid samma tid". Hon var med i ungdomsrörelsen så länge hon bodde hemma och tog studenten. Boken handlar en hel del om Elsie Johanssons yrkeskarriär inom Posten. När hon avslutade sin realskola tog hon en anställning där. På 50-talet hade postfröken samma status som en sjuksköterska och lärarinna. Lönen var 326 kronor i månaden(1948). Ännu en gång har Anneli Jordahl skrivit en väldigt intressant bok. Om svensk kvinnohistoria, om en klassresa, väckelserörelsen m.m. "Anneli Jordahls biografi om Elsie Johansson är en bok om kvinnor, litteratur och klass i folkhemmet".