Ät mig

Desarthe, Agns

| 2010

Flag from sv

115


Myriam, en vilsen men kreativ kvinna i fyrtioårsåldern, öppnar restaurang i ett försök att ge sig själv en ny chans och lägga bakom sig den skamliga hemlighet som ödelade hennes tidigare liv. Restaurangen, där hon både bor och arbetar, heter "Chez moi", Hemma hos mig. Den blir en plats där hon kan experimentera fram nya och spännande skapelser baserade på lika delar dröm och verklighet och med smak av henne själv. I sitt slit vid kastrullerna för hon en dialog med levande och döda, nya vänner och fördrivna spöken och fram växer en doftande och berusande lovsång till livsglädjen och möjligheten att gå stärkt ur katastrofer.Agnès Desarthe, född 1966, är fransyska, bosatt i Paris. Hon har tidigare publicerat fem romaner, ett antal barn- och ungdomsböcker samt essäer. Är även verksam som översättare."Just nu föreslår man att franska Försäkringskassan ska betala ut ersättning för denna roman,...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

C

Camilla Rindås

2014-01-13

Betyg

Varmt språk, härlig stämning, lättläst, aptitretande...

M

Merja A

2012-12-26

Betyg

En måbra roman som passar särskilt för den matlagningsroade.Lättläst.

E

Eva Svahnström

2012-08-01

Betyg

Jättebra bok med ett par lite oväntade vändningar ett par gånger. Bra miljöbeskrivningar. Ibland känns det nästan som att vara där...

Emma

2012-06-14

Betyg

Det här är en såndär ganska konstig bok, men ändå helt ljuvlig. Det känns som att jag fick flytta in för några timmar i Myriams egensinniga fik. Hon som fick ett barn som hon inte kunde älska, förstörde allt och sedan dess gick sin egen väg. Jag tycker om hur Agnes D gestaltar människorna i boken, för mig är de intressanta, annorlunda och äkta. Skulle bara velat haft mer, det känns som att boken tar slut innan den riktigt är klar eller hur jag bäst ska beskriva det.

Annika Olsson

2012-05-14

Betyg

Mycket funderingar och tankar. Myriam tänker inte så positiva tankar om sej själv, om den hon är och vad hon kan. Men det är ändå en mysig bok och maten får det att vattnas i munnen.

Sara Eriksson

2012-01-22

Betyg

Lite för knepig i dialogen för min smak :/

Anders Börjesson

2011-11-07

Betyg

På något sätt gillar jag de böcker jag läst från Sekwa förlag. Först var det nog Muriel Barbery och sen Catherine Mavrikakis ?Himmel över Bay City?. ?Utrop? skriven av Céline Curiol kom därefter och nu ?Ät mig? av Agnès Desarthe. När jag hittar Kim Thuys roman ?Ru? på biblioteket skall jag genast lägga vantarna på den ? vill läsa den också.
?Ät mig? är en märklig bok, skruvad liksom. Det är en förunderlig historia som vi får ta del av och som växer fram i ett myller av tankar och funderingar kring huvudpersonen Myriam och hennes liv. Hon tycks vilja lämna allt bakom sig från sitt tidigare liv och istället satsa allt på att öppna en restaurang någonstans i Paris. Hon lyckas också med det hon företar sig men vägen dit är fylld av mycket funderande, tvivel men också möten med en rad spännande och lite udda existenser. Tycker om Desarthes sätt att se på oss människor, det avspeglar sig i hennes text, hon gör många av karaktärerna i ?Ät mig? så levande.

Maria Nordström

2011-05-29

Betyg

En bok som inte alls är som man tror :)

S

Sara .

2011-04-24

Betyg

Söt och ärlig bok. Blir tråkig i längden.

Desirée Fredlund

2011-01-05

Betyg

Myriam är en helt vanlig mamma som flytt in i ett cirkuskök istället för att ta ansvar för sina handlingar. Hon förfalskar diplom och ljuger. Startar en restaurang, Chez moi, utan att veta ett smack om hur man driver en verksamhet. Hon har inget hem och duschar i tvätthon. Dessutom är hon 44 år gammal. Hon har ångest och lever stundtals i sin egen drömvärld. Men laga mat det kan hon.
Hon kastar sig in och ur saker. Ibland hinner hon knappt in, förrän hon stapplar huvudstupa ut igen. Ibland står hon still och blundar, i förhoppning om att elaka krav ska försvinna. Men sakta men säkert börjar saker och ting falla på plats, trots en mycket motsträvig och skeptisk Myriam.
Jag befinner mig stundtals på Chez moi. Känner dofterna från ndet franska köket. Dricker kaffe med mannen i blomsteraffären. Kramar underbare Ben. Det känns bra och jag saknar Myriams lite smått kaotiska värld jag återvänder till den kalla, ändlösa vintern här hemma. Då och då blir hennes inre dialoger något sömndrivande och mina ögon flackar vidare. Då och då får de mig att lägga ner boken och reflektera. Som när hon funderar över hur enkel världen skulle vara om vi inte längtade efter en varm famn.
Ät mig får mig mig att bli sorgsen på ett skönt sätt och jag somnar med ett leende på läpparna när boken är utläst.