Når Emma og Julia er sammen, svirrer luften, uroen i brystet forsvinder, og latteren er hele tiden boblende tæt på at koge over. Det betyder ikke noget, at deres mødre afskyr hinanden, og at deres baggrund er helt forskellig. Sammen er Emma og Julia uovervindelige. Men en dag i slutningen af sommerferien står der pludselig en ophidset mand ude i skoven med sit lem i hånden. Mandens indtræden i pigernes liv bliver optakten til en række hændelser, som for altid kommer til at forandre dem. AT LØBE er en mørk og stærk roman om styrken i venskab og om børns udsathed. Den handler om voksnes utilgivelige svigt og om hemmeligheder, man ikke en gang kan dele med sin allerbedste ven. Med stor ømhed skildrer Maria Sveland to pigers liv, hvor noget ubegribeligt og alt for svært finder sted.
Visa mer
Recensioner
2014-10-27
Betyg 
Sveland tar skickligt upp tunga ämnen, t.ex våldtäckt och psykisk ohälsa, samt kritiserar patriarkatet
2014-10-25
Betyg 
Personerna i boken var tyvärr ganska endimensionella och relationer följdes inte upp på det sätt jag hade önskat.
2014-02-01
Betyg
En väldigt läsvärd bok som var lätt att slukas med av och som öppnade upp för vidare tankar och diskussion, inte minst tankar kring samhällets strukturer.
2012-05-29
Betyg
Helt okej bok om som hon själv säger, gränslandet mellan barn, ungdom, vuxen... och om relationer och om svek och utsatthet men oxå om vänskap och längtan efter kärlek... Tycker boken är helt okej, gillar den riktigt mycket bitvis... men den griper aldrig tag även om ämnet och situationerna är sådana att man borde bli berörd... Dessvärre är boken otroligt förutsägbar redan från start och sånt får mig att lite tappa lusten... det finns liksom inget driv kvar för mig då... men som sagt inte dålig, men inte heller topp!
2011-07-06
Betyg
Gillar första halvan av boken - intressant, engagerande och spännande. Andra halvan däremot kändes mest tråkig och irriterande.
2011-03-26
Betyg
Slutet förbryllar och lämnar mig med en dålig eftersmak i munnen. Vad hände egentligen? Vill veta! En till synes fin skildring av två flickors uppväxt under 80-talet som tar en abrupt vändning någonstans i mitten av boken. Jag blir illa berörd men sträckläser ändå.
2011-03-18
Betyg
Inte som första boken tyvärr. Lite för mörk för min smak, men kunde ändå inte sluta läsa den, hade rysningar utefter ryggraden och ville helst slå ihjäl ett par karlar i boken. Men läsvärd, helt klart!
2011-03-13
Betyg
Att springa handlar om Emma och Julia, två flickor i 13-årsåldern, som är bästa vänner och på väg mot vuxenvärlden för efter sommarlovet börjar högstadiet i en ny skola.
Under hösten börjar Julia utebli från skolan, beter sig konstigt, är frånvarande och okoncentrerad.Tiden går och det blir Lucia, skoldisko på kvällen. Något hemskt händer och detta hemska öppnar dörren till hemligheter då det allra värsta redan har hänt. Det är nu som jag först tror att berättelsen går mot sitt slut men förstår sen att den bara har börjat det är nu det riktigt otäcka och obegripliga tar form, det är nu Julias och alla de andras liv tar nya och oplanerade vändningar.
2010-12-19
Betyg 
Jättebra bok som handlar om en flicka som är utsatt av sin egen far som har hög status i samhället. Man blir upprörd när man läser boken...
2010-12-10
Betyg
Jag trodde att det skulle bli en 4:a i betyg här, men tycker att den började lovande och slutade sämre. Det blev liksom bara för mycket. i början fanns en mörk underton och man bävade för vad som skulle hända. Såna böcker tilltalar mig. Sen blev det helt enkelt too much.
2010-11-25
Betyg
Svår att lägga ifrån sig, gripande och väldigt sorglig. Det blir för mycket på något vis.
2010-10-25
Betyg
Fruktansvärt sorglig bok om två småflickor och deras vänskap och om de hemska händelser som sliter sönder deras liv och familjer.
2010-10-10
Betyg
Den sorgligaste och mest gripande boken på väldigt väldigt länge. Maria Sveland är en av Sveriges nutida bästa författare, tillsammans med bland annat Sara Stridsberg och Johanna Nilsson.
Fredrik S: Gör världen en tjänst och ta ditt liv, jag tror inte ens på att du har läst boken.
2010-09-29
Betyg
Det doftar Katarina Wennerstam om denna historia, som är som mest engagerande i mitten. Sveland lyckas inte riktigt knyta ihop säcken, utan som läsare står man kvar med många frågor efter att boken är slut. Men spännande var den, jag missade att kliva av tåget på min station när jag satt och läste den.
2010-09-13
Betyg
För ungefär ett och ett halvt år sedan så läste jag Maria Svelands debutroman "Bitterfittan". Då hade jag tänkt att läsa den i cirka två år, men det hade aldrig blivit av. När jag sen då äntligen läste den, så tyckte jag att den var mycket, mycket bra.
Nu har Maria Sveland kommit ut med sin andra roman, som heter "Att springa". Och den var helt fantastiskt bra. Jag är så tagen av den, så jag vet inte riktigt vad jag ska skriva...
Precis som det står ovanför så handlar den mycket om barns utsatthet. Och om att barn inte tas på allvar. Om vuxna som sviker. Om övergrepp både inom och utanför familjer. Om att många väljer att inte se och förstå. Om vänskap. Och om mycket annat.
Jag blev väldigt tagen och gripen av boken. Jag blev arg när jag läste den. Och jag blev ledsen och grät när jag läste den. Men det är ändå inte bara en dyster och sorgsen bok. Utan den är också ömsint och till och med rolig bitvis.
Jag tycker verkligen att alla borde läsa den här boken. Även om den ibland är jobbig att läsa, trots att den på ett annat plan är lättläst.
Slutsats: En helt fantastiskt bra bok av Maria Sveland! Igen!
( Läs gärna alla mina bokrecensioner i min blogg, "Bims Blogg” - http://bim.blogg.se/category/bokrecensioner.html )
2010-09-13
Betyg 
Där Maria Svelands stora framgång Bitterfittan var en uppgörelse med hennes högst privata ilska, har den nya romanen Att springa sin källa i andras berättelser. Sveland har berättat om hur boken föddes av den respons hon fick från kvinnor som kontaktade henne efter ett tv-program hon gjort om sexuella övergrepp mot barn.
Det är svårt att veta vad Maria Sveland egentligen vill med berättelsen. Här infinner sig en känsla av korvstoppning i den bemärkelsen att författaren tycks ha velat få med precis allting, utan att våga välja bort någonting. Då blir det också svårt att få en starkare känsla för någon av komponenterna.
Och det är just det som jag saknar mest i Att springa - riktigt starka känslor och beskrivningar.
Vänskapen mellan bokens huvudperson, tonårsflickan Julia och bästisen Emma, ältas mer än beskrivs och får aldrig skärpa. Känslan för den omtöcknade, viljelösa docka som en flicka i den åldern kan känna sig lyckas Sveland formulera väl men i övrigt väcker hon inget gensvar hos mig. Jag önskar att hon hade vågat lämna exempelvis Emmas mamma Annika, nu tydligt formad i sin rödvinslättja och sina kärleksaffärer, mer åt sidan för att få plats med flickornas relation.
Det som Maria Sveland förmedlar bäst är den frustration som säkert många mammor har känt i sina kontakter med myndigheter och den övriga omvärlden när misstankar om sexuella övergrepp blir aktuella. Men också det bleknar i den tidsperspektiv hon valt, varför inte berätta om hur det ser ut idag istället för flera decennier sedan? Det upprör lika lite som den 80-tals jakt på Palme-mördaren karaktärerna följer gör år 2010. Lite avslaget, tyvärr.
Berättelsen tar som tur är berömvärt många oväntade vändningar mitt i det som stundtals riskerar att bli väldigt förutsägbart. Utan dem hade jag förmodligen inte orkat läsa klart.
Med det sagt blir det en bok som många andra, inte mycket som sticker ut eller skiljer åt.
2010-09-03
Betyg
Det är svårt att veta vad Sveland egentligen vill säga med berättelsen. Här infinner sig en känsla av korvstoppning i bemärkelsen att författaren försökt få med precis allt, utan att våga välja bort någonting. Då blir det också svårt att få till en stark känsla för någon av komponenterna.
