Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött

Betyg

Att läsa den här boken känns som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött, men paradoxalt nog gör den mig utmattad. Inte på ett bra sätt. Istället tröttnar jag snabbt på nidbilden av en författares vardag fylld av sprit och skrivande, där Schulman förlorar sin annars skarpa blick för detaljer och sina karakteristiskt precisa observationer. Den här resan, i dagboksform om att gå från nyskild man till pappa, börjar svagt. Det är särskilt märkligt eftersom just de mörkare delarna av hans skrivande vanligtvis är där han briljerar, med fängslande skildringar av miljöer och udda ögonblick. Men här blir det istället rörigt och oskarpt, som ett kladdigt försök att kombinera ett ungkarlskaos med den gammaldags författarmyten om supande och skapande. Resultatet känns mest konstruerat.

Mot den senare delen av boken börjar formatet att flyta bättre. Det ljusare innehållet, dvs beskrivningen av ett barns födelse och de första stapplande stegen in i föräldraskapet, fångar mig mer. Särskilt stark är reflektionen över "skådespelet innan man blir sig själv". Här hittar Schulman tillbaka till en viss värme och närvaro, även om det fortfarande saknas något av hans karakteristiska skärpa.

Jag drog mig länge för att läsa den här boken, delvis på grund av förhandsrykten som både andra recensenter och Schulman själv antytt. Tyvärr visar det sig att mina farhågor var befogade. Det är en tröttsam kärleksförklaring, full av plattityder, som känns mer som en offentlig bekännelse än en genuin historia. För den som redan känner till bakgrunden och dynamiken i det förhållande Schulman beskriver, präglat av starka viljor och svåra kompromisser, tillför texten inte mycket nytt. Och det är kanske just det som är den största besvikelsen. Istället för att fördjupa eller överraska, stannar boken vid ytan.

Jag konstaterar att det finns fragment av det som gör Schulman till en skicklig berättare, men de är för få och för svaga för att bära helheten. Den här gången når han inte hela vägen fram.

Betyg

J

Betyg

3

Betyg

Inte ens i närheten så bra som alla andra böcker han skrivit. Blev lite besviken faktiskt

Betyg

Bra rödtråd. Den är dock inte särskilt spännande eller bra skriven.

Betyg

Ett år i Alex Schulmans liv som börjar med en skilsmässa och slutar med att hans första dotter föds. Kan väl hålla med om att det är väldigt mycket romantiserande och högtravande när han beskriver sitt livs kärlek, men det är bitvis rätt behagligt att läsa. Skildringarna av ensamhet och tvivelaktigt beteende är däremot ganska träffsäkra!

Betyg

Jag tycker om lyckliga historier där alla mår bra. Detta är en sådan, fint uppläst av författaren. Har inte läst hans blogg eller krönikor och hade nog en föreställning om att det skulle vara ytligt och lite dumt. Men icke. Jag tycker om den.

Betyg

Har man lyssnat på Alex Schulmans sommarprat i P1 behöver man inte läsa denna bok, då det egentligen är en kopia och stora delar är exakt likadana med samma formuleringar. Ändå en söt, lättsam och kärleksfull berättelse som man läser ut på ett par timmar. En svag trea.

Betyg

4 juli 2008 - 4 juli 2009. Boken inleds med dagen då Alex Schulman separerar från Katrin och avslutas med dagen då hans dotter Charlie föds. 1 år. Och under det året träffar Alex Amanda.

Alex Schulman kan verkligen hitta det där pinsamma, obekväma, i vardagen och sätta ord på det. Gillar man hans krönikor så gillar man den här boken. Vissa anekdoter känner jag igen från hans blogg, men det förstör på inget sätt läsupplevelsen. Snarare så känns det som när man hör introt till en låt som man tycker om, liksom, ja, den där är bra.

Det är ett väldigt fint porträtt av Amanda som Alex målar upp. Och han beskriver sina känslor för henne med en passion och överdrift som jag tror kan göra vem som helst både generad och avundsjuk.

Betyg

Underhållande och överraskande bra.

Betyg

En vackert skriven bok med hög underhållningsfaktor. I en härlig form skriver Schulman uppriktigt och opretentiöst om hans kärlek till hans fru, om händelser och tankar som flyger honom förbi. Underbar och mysig bok!

Betyg

Gillade inledningen skarpt, första stycket drar in en i boken. Tyckte även om bitarna då hans fru var med. Men blev mest irriterad på alla små sidospår och iakttagelser som avbröt berättelsens/kärleksförklaringens gång.

Betyg

Gillar språket men lite tunn handling.

Betyg

jag tycker det är en fin bok som alex har skrivit. en verklig kärleksförklaring till sin fru med en stor gnutta humor inblandat

Betyg

Som hyllning till sin fru Amanda: ganska misslyckad. Annars: Ganska lyckad. Mysig.

Betyg

Småtrevlig historia, men vad var det den handlade om nu igen då? Ja just det - hur det är att springa uppför en backe i hennes sällskap. Eller nåt?

Betyg

Underbart vacker bok om det finaste som finns, kärlek! Alex har härlig humor och självdistans vilket ger boken dess höga betyg. Läs den!

Betyg

Läsvärd med en hel del intressanta observationer men lämnar en del att önska.

Betyg

Detta är en både rolig och välskriven bok av en komplex och i mitt tycke, speciell, person. Speciell som i annorlunda. Hans vardagliga tankar vandrar mellan intensiv dödsångest till egna hittepå-historier om små scener där han ser sig själv som en självmördare. Detta varvar han med att skriva om sin stora kärlek till Amanda som bär på hans första barn. En bok som man läser i ett nafs!

Betyg

Nejnejnej.. det här fungerade inte alls. Lustigt att Schulman själv skriver om hur han har grävt in sig i ett hörn, eftersom hans första bok var en "släkthistoria" och i min mening, väldigt bra. Han har ju rätt, det här är inte alls intressant. Bara lite puttenuttigt och egotrippat på det där sättet som det blir när man ska ha barn. Ny människa, sitt livs kärlek, ett underbarn, och ja, visst är det sant, men så intresserad är jag inte av Alex Schulmans privatliv. Det som lyfter upp boken till en 2:a är humorn och pinsamheterna. Men om ni väl läsa Schulman så är Skynda att älska att rekommendera.

Betyg

Jag tycker den här boken är så fin. Jag blir så rörd av Alex Schulman och att få ta del av hans känsliga sidor, hans sårbara sidor gör mig ännu mer tagen. En jättefin kärleksförklaring till hans fru. Dessutom gillar jag språket, Schulman är rolig och lyrhörd och drar sig inte för att visa på sin egen ofullkomlighet, något som gör boken helt fullkomlig! Den här boken lämnade mig med en varm känsla.

Betyg

Enkelt, fängslande, sårbart och genialiskt!

Betyg

Mycket känns bekant om man har läst "Skynda att älska",
Lättläst om ett år i Alex Schulmans liv. En hyllning till hans stora kärlek Amanda Widell.

Betyg

Klart ointressant och banal. Alltför lite innehåll tyvärr. Hade högre förväntningar efter förra boken, den här hade aldrig givits ut om inte Alex Schulman varit en väldigt känd person som outat sitt privatliv.

Betyg

Fin en. Långt ifrån det bästa jag läst, men fullt tillräckligt med charm för sträckläsning.

Betyg

Jag har egentligen inte järnkoll på vem Alex Schulman är. Givetvis har jag inte missat honom helt (vilket näst intill känns som en omöjlighet) men jag har aldrig läst hans bogg eller krönikor. Jag har inte heller läst hans första bok, Skynda att älska. Så läsandet av denna bok var på ett sett min första inblick i Alex Schulmans liv och skrivande.

Kort sagt så tycker jag tycker att boken är lite långtråkig. Förmodligen är jag inte tillräckligt nyfiken på hans privatliv. Jag hade förväntat mig en kärleksförklaring/kärlekshistoria men jag upplevde snarare boken som ett långt uppradande av händelser och datum. Det är som om han inte når fram till mig med beskrivningar av sina känslor.

På www.bokbrus.se kan du läsa fler ljudboksrecensioner.
/PIa

Betyg

Jag tycker A S skriver riktigt fint. Men handlingen är ibland bara för banal.

Betyg

Jag gillar han språk.

Betyg

snabbläst men helt OK

Betyg

I tider då hatet står i fokus - näthatet i mindre skara, konflikter i världen i större - känns det så oerhört uppfriskande att få läsa en bok om det totalt motsatta. Om förälskelse, glädje och lycka. Om kärlek.

Varje gång jag lyssnar på John Lennons sånger som han skrev till sin fru Yoko så tänker jag: "om min man skrev så vackra ord till mig så skulle han aldrig behöva stryka en enda skjorta själv i hela sitt liv!".

Jag får nästan samma känsla när jag läser Alex Schulmans "Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött". Bara titeln är fylld med så mycket värme. Och den säger allt.

Historien tar sin början den 4 juli 2008 då Alex är nyseparerad och ägnar dagarna åt att försörja Stureplans krogar (ironiskt nog hade Lennon också en period som han senare kom att kalla "the lost weekend").
På dagen ett år senare blir Alex pappa till lilla Charlie.

Däremellan får vi läsa om när han träffar sin nuvarande fru Amanda, förälskelsen och hur livet drastiskt förändras på bara ett år.

Titeln är lång men boken är kort. Och längre behöver den heller inte vara. Det är knappa 200 sidor kärleksförklaring där Schulman lyckas vara personlig utan att vara allför privat. Har man under tiden som boken utspelar sig följt hans blogg så finns det anekdoter man nickar igenkännande åt.

Inte på något sätt är detta en "svår" bok trots att den berör så mycket känslor. Tvärtom vill man inte lägga den ifrån sig förrän den är slut. Och när man väl gör det, så gör man det som en lyckligare människa. Och en anings mer förhoppningsfull än tidigare.

Betyg

Inte läst något av Schulman innan, varken blogg, krönika eller bok. Kändes lite jaha ok efter läsningen. Väldigt lättläst.

Betyg

Så mycket i en så liten bok. Alex förmår som få gestalta sig själv, sin kärlek till Amanda, sina tillkortakommande, sin fumlighet, sin kaxighet, sin smärta ,ångesten, fantasin. Ja fantasin är det inget fel på, den skenar iväg titt som tätt och jag älskar sättet han överdriver även den blir sagolik.
Episoden då han skall ge förlovningsringen är superb, jag vet inte vem som skriver såhär, det är något bekant över Schulmans texter, kan det vara Isabel Allende, hon brukar få mig att sucka eller är det Anna Gavalda för de träffsäkra situationsbeskrivningarna.

Rekommenderar boken åt alla , en skööön njutbok synd att man kommer så fort igenom den, men jag är säker vi kommer att få mera Alex Schulman .

Betyg

Charmig och lättläst historia - du klämmer den lätt på ett par timmar. Schulman har en fin iakttagelseförmåga och en god portion utlämnande självkritik när han beskriver hur det gick till att hitta en ny kärlek och vänta barn.
Rekommenderas även till män!

Betyg

För knappt två år sen så läste jag Alex Schulmans första bok: "Skynda att älska" om handlar om kärleken till hans pappa. Jag tyckte mycket om den boken.

Alex Schulmans andra roman: "Att vara med henne..." handlar mest om kärleken till hans hustru.

"Att vara med henne..." utspelar sig under ett år. En del av kapitlen kände jag igen, för en del av boken har förekommit tidigare i Alex blogg och i hans krönikor.

Boken är kort, bara tvåhundra sidor, och väldigt snabbläst. Synd nog, för jag hade velat att den hade räckt mycket längre. För boken är väldigt bra. Jag gillar verkligen Alex sätt att skriva.

Redan i Alex första bok så märkte man ju verkligen att han är en utmärkt författare. Och att han är en väldigt känslig och ömsint människa.

Jag kan varmt rekommendera boken. Man blir glad och varm om hjärtat när man läser den.

( Läs gärna alla mina bokrecensioner i min blogg, "Bims Blogg” - http://bim.blogg.se/category/bokrecensioner.html )

Betyg

Jag älskade Alex Schulmans känslosamma bok Skynda att älska, där han så vackert beskrev sina känslor för sin far. Denna bok är också väldigt känslomässigt skriven. Men denna gång är boken baserad på Alex känsloförklaring till sin nya kvinna Amanda Widell. En bok han kunde gett henne själv. Jag hade inget nöje av att läsa om denna kärleksförklaring till den kvinnan, som utomstående. Det enda som fastnade i mitt minne var 4 jul 2008, mötet med Amanda och att deras dotter föddes 4 juli 2009. Visst den var vackert och kärleksfullt skrivet, men den gjorde dock inget större intryck på mig.

Betyg

Ömsint och lättläst. Enkel att ta till sig även om den språkligt sett inte är någon höjdare utan bara en enkel genuin kärleksförklaring till sin Amanda. Och kärlekens magi, den känner de flesta av oss även om vi inte alltid begriper den.

Betyg

Jag blev lite besviken faktiskt. Boken innehåller nämligen i princip ingenting man inte läst förr. Den är snarare en samling över hans bättre blogginlägg än en bok som skriker ut sin kärlek till Amanda Widell. Synd.

Betyg

Schulman reagerar ofta på samma sätt över samma saker som jag och formulerar känslan perfekt. Extrem igenkänning alltså från min sida. Dessutom är boken rolig så man skrattar högt och romantisk på ett både smart och varmt sätt. Den handlar också om barndomen, skrivande, stöta på gamla klasskompisar, boksignering när ingen kommer, osäkerhet, Olle Ljungström... Det mesta som är viktigt alltså.