De har inte mycket gemensamt, Astrid och Ellen. Ändå blir de vänner, den första dagen på terminen och för alltid. Föreställer de sig. Tills något händer. Något händer med Ellen som gör att hon försvinner längre och längre in i sig själv, bort från världen och bort från Astrid. Efter katastrofen hittar Astrid de lappar och brev som Ellen skrev under gymnasiet. Men då är det för sent. Ester Roxberg växte upp i Småland och bor i dag i Stockholm, där hon är verksam som författare och skribent. Som sjuttonåring vann hon Lilla Augustpriset och hon debuterade 2011 med crossoverromanen Antiloper. 2014 kom hennes tredje bok "Min pappa Ann-Christine" ut."En fantastisk, självsäker berättarröst och ett suveränt språk." - Vi Läser "Det är en väldigt bra bok!" - Bokhora "Jag kommer rekommendera den till alla, jag kommer köpa den som present till folk i min närhet och jag kommer hålla tummarna för att den...
Visa mer
Recensioner
2023-08-07
Betyg 
Typisk ungdomsbok, mycket pladder och lite substans, men passar kanske målgruppen som jag själv inte tillhör :)
2021-07-08
Betyg 
Om skuld och depression. Jobbigt att läsa och samtidigt vackert. Fantastiskt språk, en berättelse som riktigt griper tag i en.
2013-03-09
Betyg 
Roxbergs språk och stil fångar verkligen känslan av sista året i gymnasiet, hur allt ligger framför en, alla möjligheter, där man otåligt står och stampar i spiltan, väntar på att släppas ut i världen på riktigt. Astrid sträcker sig hungrigt efter livet, men bästa vännen Ellen faller åt andra hållet, in i mörker och tomhet. Antiloper grep verkligen tag i mig, sträckläste slutet efter läggdags. Och grät. Det här är på riktigt, texten så äkta. Av sin och sin bästa väns egen historia har Ester Roxberg skapat storartad litteratur.
