Jag lades in på sjukhus för att en stor spricka öppnades i isflaket mellan mig och de andra människor jag såg glida iväg med sin värld över ett violblått hav där hammarhajar i tropisk frid simmade bredvid sälar och isbjörnar. Jag var ensam på isen. Det blev snöstorm och jag domnade och ville lägga mig ner och sova och skulle ha gjort det om inte främlingarna kommit med saxar och tygväskor fulla med löss och giftflaskor med röda etiketter och andra faror som jag inte känt till tidigare () Jag bytte min säkerhet mot fantasins glaspärlor.Så skriver Janet Frame i Ansikten i vattnet, den självutlämnande roman från 1961 som bygger på hennes egen mångåriga erfarenhet som intagen på olika nyzeeländska mentalsjukhus till följd av en felställd diagnos. En tid präglad av hundratals elchocker, hot om lobotomi, sträng disciplin och ständiga förödmjukelser. Men också en värld fylld av annorlunda känslor,...
Visa mer
Recensioner
Bli först med att recensera denna bok
