Romanen tar sin början under andra världskriget och utspelar sig under tre årtionden. Två engelska piloter blir nedskjutna över Tyskland. Om de tillfångatas kommer de att bli avrättade som spioner.
För att undkomma tar de sig ombord på ett lasarettståg som för dem till Alfabethuset, ett sinnessjukhus långt inne i Tyskland. Deras enda chans att överleva där är genom att simulera. Men kan man simulera sinnessjuk månad efter månad utan att bli det? Och är det flera i deras sjuksal som simulerar?
Visa mer
Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker
Älskar böckerna om Avdelning Q av Jussi Adler Olsen. Det här är författarens första roman. Boken griper tag direkt i början. Mycket spännande när de två engelska piloterna, James och Bryan blir nedskjutna bakom fiendens linjer. För att klara sig tar de till drastiska åtgärder, hoppar på ett tåg för sårade SS-män på väg hem från östfronten, med tanke på att senare fly därifrån. Istället tvingas de anta några av de döda männens identitet och hamnar på ett sinnessjukhus, det så kallade Alfabethuset. Där tvingas de simulera sinnessjukdom för att inte skickas tillbaka till Östfronten.
Det här är en roman om andra världskriget, samtidigt som det är nervpirrande spännande som i Jussi Adler-Olsens böcker om Avdelning Q. Jag har även läst hans bok Washingtondekretet som var riktigt läskig, beroende på att USA just fått den president boken beskriver.
Rekommenderar varmt båda böckerna, ja allt Jussi Adler-Olsen skriver.
Genomtänkt och välarbetad roman av Adler-Olsen som här visar sin yrkesskicklighet. Den ska dock inte sorteras in i samma fack som hans serie om avdelning Q, då denna snarare ligger åt MacLean hållet. Tummen upp!
Jag är besviken. Kämpade på i 200 sidor. Inget hände. Jag förlorade till slut nyfikenheten på hur det skulle gå och hur parallellhistorien skulle utvecklas. Synd. Jag gillar hans senare böcker.
Spännande bok om andra värdlskriget, lite besviken på slutet eftersom det verkade som om Adler-Olsen satt ihop det på måfå bara för att sluta någonstans. Men ändpå tillräckligt bra för att vara en fyra.
Fantastisk spännande bok. Trots drygt 600 sidor kändes boken aldrig lång. Ser fram emot att läsa övriga romaner av Jussi Adler-Olsen, och hoppas att något svenskt förlag snart "upptäcker" honom.