20th century ghosts

Betyg

När jag öppnade Vålnader första gången så visste jag inte att det var en novellsamling jag höll i. Hade jag vetat det kanske jag inte hade varit så ivrig med att börja läsa den. Jag är väl inte så mycket för noveller, jag tycker generellt att de tar slut precis när de börjar komma igång och man precis har kommit in i dem. Men med det sagt tycker jag att det är en helt okej samling som Hill har gett ut, den kunde dock varit läskigare. Ingen berättelse var särskilt dålig men det fanns inte heller någon jag tyckte var superbra, det var en jämn nivå av helt okej. Jag tycker att Hill skriver bra men jag kommer nog hålla mig till hans romaner hädanefter.

Betyg

"Vålnader", som boken heter på svenska, är en ojämn novellsamlingar. De flesta är läsvärda, men flera av historierna är får mig fundera undra om Joe Hill ens var nykter när han skrev dem. "Upplåsbare Art" är en av dem historierna som har en stor WTF -stämpel över sig. Men, som sagt, de flesta är bra och några av dem är riktigt kusliga. Temat för boken är skräck, men Joe Hill tar skräcken till olika genres. Bland annat får vi ta del av historier som är mer drama än skräck. Kort och gott: inte den bästa novellsamlingen som har publicerat, men det finns ett och ett annat guldkorn. Helt ok.

Betyg

Särskilt den sista novellen var riktigt bra! Men resten var oxå läsvärda...

Betyg

Litterärt var det inget fel, men av dom 3-4 noveller som jag läste, så lyckades ingen riktigt fånga mitt intresse, förutom kanske en av dom som jag har i tankarna just nu. Kan tänka mig att ge Joe Hill en chans till.

Betyg

Mest förvånande är kanske att överhängande delen av berättelserna inte är direkta skräcknoveller, utan dom behandlar ofta andra teman istället. Detta ska dock inte ses som något negativt, då Hill helt klart besitter en uppenbar talang att berätta. Tyvärr är det väldigt få av novellerna som är jättebra, även om alla håller en rätt jämn kvalitet. Till de absolut bästa hör de som är minst skräck, utan det är när Hill berättar om mer angenäma saker som kärlek som han når de högsta litterära höjderna.

Betyg

Kunde gott ha varit lite mera läskig!

Betyg

Stephen Kings son följer sin faders fotspår. Det här är en novellsamling och som novellsamlingar är så är det oftast skiftande kvalité på berättelserna. Det roliga att se är att Joe Hill har en helt annan berättarstil än sin far och ett mer vårdat språk, vissa noveller lämnar mig spårlöst förbi medan andra noveller är riktiga höjdare. En novell utspelar sig under en filminspelning av en av George Romeros zombiefilmer, en annan låter Van Helsings barn ha huvudrollen. Den sista novellen om en autistiks pojke som bygger labyrinter och fort är alldeles för underbart bra.... Helt klart blir Joe Hills fortsatta karriär intressant att följa... Brås man på en skräckens mästare så brås man...

Betyg

Håller med Michael ett par kommentarer längre ner .. MYCKET ojämn nivå.

Betyg

"Uppblåsbara Art" tyckte jag var fantastisk och resten var..tja...bra. Kanske var det mitt fel som trodde att det skulle vara lite mer skräck, det "onämnbara" a´la Lovecraft.

Betyg

Ojämn novellsamling av sonen till skräckmästaren Stephen King.

Betyg

Bättre än vad jag hade väntat mig. Det betyder dock inte att boken är överraskande på något annat sätt, utan håller en ständig, lagom underhållande, nivå. Vissa berättelser kittlar någon reflex kvar sedan barndomen, som att gå på upptäcksfärd och leka lekar som känns verkliga och spännande. Som drömmen om att kunna flyga och kunna se världen från ett annat håll, som Hill tar upp i tre av hans berättelser.

Betyg

Det äpplet föll inte långt från päronträdet s.a.s
Hög igenkänning från pappas tidigare noveller men ändå nåt eget i anslaget. Mycket bra!