Joel Sommarsol
Den osmakliga tvisten om miljoner
I kväll ska tydligen Stieg Larssons livskamrat Eva Gabrielsson vara med i Babel.
Återigen ska vi alltså få höra om arvstvisten efter författaren. Hur hon å ena sidan tycker att det är hon som borde ärva, å andra sidan hans bror och pappa som tycker sig ha lika stor rätt.
Jag har tröttnat för länge sedan. Det enda jag tycker är intressant är hur folk gång på gång tycker att man ska bortse från vad som står i ett testamente eller bristen på ett sådant.
Det kan ju faktiskt finnas en anledning till...
11 mar 2010 kl. 19:47 » Till bloggen Återigen ska vi alltså få höra om arvstvisten efter författaren. Hur hon å ena sidan tycker att det är hon som borde ärva, å andra sidan hans bror och pappa som tycker sig ha lika stor rätt.
Jag har tröttnat för länge sedan. Det enda jag tycker är intressant är hur folk gång på gång tycker att man ska bortse från vad som står i ett testamente eller bristen på ett sådant.
Det kan ju faktiskt finnas en anledning till...
» 2 kommentarer » Kommentera
» Dela på Facebook
Svenska
Betyget satt: 5 mar 2010
Betyget satt: 2 mar 2010
11 mar 2010 kl. 21:57
Joel Sommarsol har kommenterat blogginlägget Jag blir galen.. i Brita -s blogg Britas blogg
Joel Sommarsol har kommenterat blogginlägget Jag blir galen.. i Brita -s blogg Britas blogg
11 mar 2010 kl. 20:17
Joel Sommarsol har kommenterat blogginlägget BABEL is back! i Mina Böckers blogg Minas blogg
Joel Sommarsol har kommenterat blogginlägget BABEL is back! i Mina Böckers blogg Minas blogg
- » "Busiga" barnböcker.. Har du några bra tips? (16) senaste inlägget av Carina Rydberg 10 mar 2010 kl. 18:29 Nya inlägg!
- » Vilka böcker saknar DU här? (241) senaste inlägget av Axel Kronholm 9 mar 2010 kl. 20:58 Nya inlägg!
- » Slutet - bara för dig som läst boken. (4) senaste inlägget av Ullis N 6 mar 2010 kl. 23:03 Nya inlägg!
- » Vilka böcker älskade DU som liten? (29) senaste inlägget av Simo n 2 mar 2010 kl. 20:18 Nya inlägg!
- » Vackraste svenska boktiteln (50) senaste inlägget av kristian berntsson 19 feb 2010 kl. 19:11 Nya inlägg!
5 mar 2010 kl. 18:10 » Klockan 10.31 på morgonen i Khao Lak
Jag är väldigt kluven till den här boken. Det är Pigge Werkelins upplevelser av tsuanaminkatestrofen julen 2004. Cirka 220 00 personer omkom, av dessa var drygt 500 svenskar. Tre av dem Pigges fru och två små söner. En oerhörd katastrof i ordets rätta bemärkelse, och naturligtvis det för honom personligen. Boken, som också tar upp svenska myndighetes tafatthet och bemötande, borde således gripa tag ordentligt. Men jag blir inte gripen! Jag är inte nära att gråta. Jag stannar knappt upp och reflekterar, annat än när jag ser bilderna samt när jag skapar mig en bild av hur barnen och frun försvinner. Inte ens när Pigge skriver om hur han såg sina barn döda tar det tag i mig. Troligen beror det till stor del på att jag redan har läst så mycket om honom, och skapat mig en dessvärre inte speciellt positiv bild. Den känslan håller i sig boken igenom. Visst beskriver den hans letande, men känslorna tycker jag kommer i skymundan. Bortträngda, eller av integritetsskäl? Jag ser det jag tycker är osympatiskt. Hans nästan raderande av sin frus familj. När katastrofen hade skett var det flera av hennes släktingar som vädjade till media att vara försiktiga med att publicera material om henne. Kanske är det därför jag tycker det är obehagligt också. Samtidigt tycker jag det är viktigt att visa att alla inte sörjer på samma sätt eller i alla fall inte agerar enligt en mall.
Jag är väldigt kluven till den här boken. Det är Pigge Werkelins upplevelser av tsuanaminkatestrofen julen 2004. Cirka 220 00 personer omkom, av dessa var drygt 500 svenskar. Tre av dem Pigges fru och två små söner. En oerhörd katastrof i ordets rätta bemärkelse, och naturligtvis det för honom personligen. Boken, som också tar upp svenska myndighetes tafatthet och bemötande, borde således gripa tag ordentligt. Men jag blir inte gripen! Jag är inte nära att gråta. Jag stannar knappt upp och reflekterar, annat än när jag ser bilderna samt när jag skapar mig en bild av hur barnen och frun försvinner. Inte ens när Pigge skriver om hur han såg sina barn döda tar det tag i mig. Troligen beror det till stor del på att jag redan har läst så mycket om honom, och skapat mig en dessvärre inte speciellt positiv bild. Den känslan håller i sig boken igenom. Visst beskriver den hans letande, men känslorna tycker jag kommer i skymundan. Bortträngda, eller av integritetsskäl? Jag ser det jag tycker är osympatiskt. Hans nästan raderande av sin frus familj. När katastrofen hade skett var det flera av hennes släktingar som vädjade till media att vara försiktiga med att publicera material om henne. Kanske är det därför jag tycker det är obehagligt också. Samtidigt tycker jag det är viktigt att visa att alla inte sörjer på samma sätt eller i alla fall inte agerar enligt en mall.
5 mar 2010 kl. 13:25 » Svart notis
I rätten beskrev det som det perfekta brottet. Mordet på den gravida Kenyanska kvinnan som kallades Juliet av sina vänner. Ihjälskjuten av sin pojkvän, inlindad i pressening och sänkt med vikter i Mälaren. Hade det inte varit för att en vattenskotare av en slump hittat emballaget hade hon varit saknad, men inte ens rapporterad som saknad. Hon hade varit försvunnen över ett år och hon hade vänner i Sverige, men polisen fick inget veta om försvinnandet. Juliet levde liksom många av sina vänner som papperslös i Sverige. Om flera av dessa människoöden skriver Stina Blomgren. Hon har träffat dem och tagit del av deras vardag och usla arbetsförhållanden där de utnyttjas. De städar de finaste hotellen, skottar snö från hustaken, diskar med mera. De finns "överallt". Boken är bra, ämnet angeläget. Läs den.
I rätten beskrev det som det perfekta brottet. Mordet på den gravida Kenyanska kvinnan som kallades Juliet av sina vänner. Ihjälskjuten av sin pojkvän, inlindad i pressening och sänkt med vikter i Mälaren. Hade det inte varit för att en vattenskotare av en slump hittat emballaget hade hon varit saknad, men inte ens rapporterad som saknad. Hon hade varit försvunnen över ett år och hon hade vänner i Sverige, men polisen fick inget veta om försvinnandet. Juliet levde liksom många av sina vänner som papperslös i Sverige. Om flera av dessa människoöden skriver Stina Blomgren. Hon har träffat dem och tagit del av deras vardag och usla arbetsförhållanden där de utnyttjas. De städar de finaste hotellen, skottar snö från hustaken, diskar med mera. De finns "överallt". Boken är bra, ämnet angeläget. Läs den.
5 mar 2010 kl. 13:24 » Svart notis
I rätten beskrev det som det perfekta brottet. Mordet på den gravida Kenyanska kvinnan som kallades Juliet av sina vänner. Ihjälskjuten av sin pojkvän, inlindad i pressening och sänkt med vikter i Mälaren. Hade det inte varit för att en vattenskotare av en slump hittat emballaget hade hon varit saknad, men inte ens rapporterad som saknad. Hon hade varit försvunnen över ett år och hon hade vänner i Sverige, men polisen fick inget veta om försvinnandet. Juliet levde liksom många av sina vänner som papperslös i Sverige. Om flera av dessa människoöden skriver Stina Blomgren. Hon har träffat dem och tagit del av deras vardag och usla arbetsförhållanden där de utnyttjas. De städar de finaste hotellen, skottar snö från hustaken, diskar med mera. De finns "överallt". Boken är bra, ämnet angeläget. Läs den.
I rätten beskrev det som det perfekta brottet. Mordet på den gravida Kenyanska kvinnan som kallades Juliet av sina vänner. Ihjälskjuten av sin pojkvän, inlindad i pressening och sänkt med vikter i Mälaren. Hade det inte varit för att en vattenskotare av en slump hittat emballaget hade hon varit saknad, men inte ens rapporterad som saknad. Hon hade varit försvunnen över ett år och hon hade vänner i Sverige, men polisen fick inget veta om försvinnandet. Juliet levde liksom många av sina vänner som papperslös i Sverige. Om flera av dessa människoöden skriver Stina Blomgren. Hon har träffat dem och tagit del av deras vardag och usla arbetsförhållanden där de utnyttjas. De städar de finaste hotellen, skottar snö från hustaken, diskar med mera. De finns "överallt". Boken är bra, ämnet angeläget. Läs den.
28 feb 2010 kl. 09:15 » Porr, horor och feminister
Jag gillade boken just för att den väckte tankar och visade på olika alternativa ställningstaganden.
Jag gillade boken just för att den väckte tankar och visade på olika alternativa ställningstaganden.
12 jan 2010 kl. 19:12 » Fakta om Finland
Den enda Erlend Loe-bok jag inte har gillat. Jag tyckte att den var tragglig.
Den enda Erlend Loe-bok jag inte har gillat. Jag tyckte att den var tragglig.
- » Antal betyg: 313
- » Snittbetyg: 3.02
- » Antal diskussionsinlägg senaste månaden: 5
- » Senast online: 11 mar 2010 kl. 21:57
