12 aug 2010 kl. 16:13 » Nadja Kämpe
En utav Ajvides sämsta böcker, lessen över att behöva säga det..
En utav Ajvides sämsta böcker, lessen över att behöva säga det..
8 aug 2010 kl. 21:10 » Sigrid Ekendahl
En helt underbar bok, precis min typ! Ruggig och obehaglig men inte ren skräck, går inte att sluta tänka på förrän man läst klart den. Jag hoppas verkligen på fler böcker inom en snar framtid.
En helt underbar bok, precis min typ! Ruggig och obehaglig men inte ren skräck, går inte att sluta tänka på förrän man läst klart den. Jag hoppas verkligen på fler böcker inom en snar framtid.
8 jul 2010 kl. 11:33 » Torbjörn Aronsson
Övervägde ett tag om jag skulle sätta betyget fyra på boken, men även om den inte är så spännande som jag kanske förväntat, så tycker jag den är så välberättad och välskriven att den förtjänar högsta betyg. Boken håller ihop från första till sista sidan och karaktärerna är trovärdiga och miljön levande. Anders sorg gestaltas med stark inlevelse och den utgör den bro som är nödvändig mellan läsaren och det övernaturliga.
Övervägde ett tag om jag skulle sätta betyget fyra på boken, men även om den inte är så spännande som jag kanske förväntat, så tycker jag den är så välberättad och välskriven att den förtjänar högsta betyg. Boken håller ihop från första till sista sidan och karaktärerna är trovärdiga och miljön levande. Anders sorg gestaltas med stark inlevelse och den utgör den bro som är nödvändig mellan läsaren och det övernaturliga.
7 jul 2010 kl. 11:07 » Christofer Börjestrand
Skräckinslagen är betydligt nedtonade jämfört med tidigare, finns dock vissa riktigt läskiga episoder som kryper en under huden. Berättelsen kretsar kring magi, sorg, kärlek och saknad av nån man älskar. Också mycket tänkvärt om existentiell frågor. Boken är mycket välskriven och stämningsfull och det hela börjar väldigt bra och kusligt, men berättelsen tappar fart emellanåt, vilket gör att jag tappar intresset. Dock klart läsvärd.
Skräckinslagen är betydligt nedtonade jämfört med tidigare, finns dock vissa riktigt läskiga episoder som kryper en under huden. Berättelsen kretsar kring magi, sorg, kärlek och saknad av nån man älskar. Också mycket tänkvärt om existentiell frågor. Boken är mycket välskriven och stämningsfull och det hela börjar väldigt bra och kusligt, men berättelsen tappar fart emellanåt, vilket gör att jag tappar intresset. Dock klart läsvärd.
4 jul 2010 kl. 12:13 » Erika Häggman
Fantastiskt bra bok och gudomligt skriven. Slutet är det enda minuset, det var för hastigt och en aning brutalt.
Fantastiskt bra bok och gudomligt skriven. Slutet är det enda minuset, det var för hastigt och en aning brutalt.
24 maj 2010 kl. 22:54 » Mylar .
Medryckande, läskig och spännande. Jag kommer karaktärerna in på livet och förstår dem. Problemet är att allt känns för enkelt. Jag läser, vänder blad, blir förfärad, uppjagad eller glad, men känslan består inte. Mystiken är kortvarig så det finns sällan något att fundera över. Allt får sin förklaring, kanske lite för snabbt ibland.
Medryckande, läskig och spännande. Jag kommer karaktärerna in på livet och förstår dem. Problemet är att allt känns för enkelt. Jag läser, vänder blad, blir förfärad, uppjagad eller glad, men känslan består inte. Mystiken är kortvarig så det finns sällan något att fundera över. Allt får sin förklaring, kanske lite för snabbt ibland.
25 apr 2010 kl. 20:26 » Elisabeth
Inte fullt lika bra som "Låt Den Rätte Komma In" men helt klart läsvärd. En stark fyra! Jag rekommenderar den verkligen.
Inte fullt lika bra som "Låt Den Rätte Komma In" men helt klart läsvärd. En stark fyra! Jag rekommenderar den verkligen.
17 mar 2010 kl. 22:06 » ebba bjelkholm
Jag tyckte att Människohamn var fantastisk i början, både spännande och läskig men ändå med en väldigt härlig stämning. Väldigt vackra naturskildringar. Dock tyckte jag att den var lite väl lång och lite för detaljerad.
Jag tyckte att Människohamn var fantastisk i början, både spännande och läskig men ändå med en väldigt härlig stämning. Väldigt vackra naturskildringar. Dock tyckte jag att den var lite väl lång och lite för detaljerad.
10 mar 2010 kl. 10:47 » Ingabritt Tomboulidou
Egentligen gillar jag inte böcker med övernaturliga inslag. Men i Människohamn finns ett sug som gör att det är svårt att lägga den ifrån sig. Och på nåt märkligt sätt så bryr man sig inte om vad som är på riktigt eller ej, för det som är bestående när boken är slut är beskrivningen av Anders, Simon, Anna-Greta och de andra på ön. Boken är spännande, otäck, rörande och varm -allt på en gång.
Egentligen gillar jag inte böcker med övernaturliga inslag. Men i Människohamn finns ett sug som gör att det är svårt att lägga den ifrån sig. Och på nåt märkligt sätt så bryr man sig inte om vad som är på riktigt eller ej, för det som är bestående när boken är slut är beskrivningen av Anders, Simon, Anna-Greta och de andra på ön. Boken är spännande, otäck, rörande och varm -allt på en gång.
5 feb 2010 kl. 21:27 » Helena Hallman
En fantastisk bok tycker jag trots att jag normalt inte gillar scifi eller övernaturliga böcker. Bättre än debutboken och den förtjänar också den att bli filmatiserad.
En fantastisk bok tycker jag trots att jag normalt inte gillar scifi eller övernaturliga böcker. Bättre än debutboken och den förtjänar också den att bli filmatiserad.
30 jan 2010 kl. 23:06 » Elin Stor
Riktigt äcklig, och med tanke på att jag bor ungefär där den utspelar sig så har jag problem med att vara ute på öarna. Speciellt på vintern! Bra skriven och trovärdig på grund av att det övernaturliga så skickligt vävs in i den grå vardagstristessen.
Riktigt äcklig, och med tanke på att jag bor ungefär där den utspelar sig så har jag problem med att vara ute på öarna. Speciellt på vintern! Bra skriven och trovärdig på grund av att det övernaturliga så skickligt vävs in i den grå vardagstristessen.
8 jan 2010 kl. 23:03 » Carina Karlsson
Jag trodde inte att jag gillade skräck och spöken, men den här har så mycket mer med fantastiska beskrivningar av personer och en kärlek som övervinner själva döden. Hur kan en så sympatisk författare skriva så otäcka böcker? Det fascinerar mig.
Jag trodde inte att jag gillade skräck och spöken, men den här har så mycket mer med fantastiska beskrivningar av personer och en kärlek som övervinner själva döden. Hur kan en så sympatisk författare skriva så otäcka böcker? Det fascinerar mig.
7 jan 2010 kl. 11:58 » Mimla .
Var väldigt bra skriven men aning för mycket fantasi. Men sträckläste trots det,
Var väldigt bra skriven men aning för mycket fantasi. Men sträckläste trots det,
28 dec 2009 kl. 10:19 » Henrik R.
Fantastisk bok. Den första jag läst av Ajvide Lindqvist. Är på inget sätt intresserad av det övernaturliga, men det är så sekundärt i denna bok - det finns många fina skildringar av miljöer, personer, relationer... Möjligen kan man tycka att han får det lite svårt att knyta ihop säcken på slutet, men det fungerar ändå på något sätt.
Fantastisk bok. Den första jag läst av Ajvide Lindqvist. Är på inget sätt intresserad av det övernaturliga, men det är så sekundärt i denna bok - det finns många fina skildringar av miljöer, personer, relationer... Möjligen kan man tycka att han får det lite svårt att knyta ihop säcken på slutet, men det fungerar ändå på något sätt.
14 nov 2009 kl. 22:56 » Helena Eriksson
Ajvide lyckas återigen med något av det svaraste som finns: att skriva trovärdig skräck. Tyvärr håller ångan inte hela vägen ut - slutet förtar helhetsbetyget. Läst i bokklubben.
Ajvide lyckas återigen med något av det svaraste som finns: att skriva trovärdig skräck. Tyvärr håller ångan inte hela vägen ut - slutet förtar helhetsbetyget. Läst i bokklubben.
