Ett misslyckat luciafirande 1951 gör att Ethel, Dorotea och Maggan ingår en vänskapspakt. Senare får en livsavgörande händelse dem att bryta pakten och säga upp bekantskapen. Dorotea gifter sig med Börje, och förtränger det förflutna genom maniskt städande. Den tjusiga Maggan hittar esteten Ivan och lever till synes ett drömliv, men blundar för hemligheten bakom dörren. Ethel väljer en bohemisk ensamhet som gör relationen till son och svärdotter komplicerad. När Maggan firar sin 70-årsdag dyker ett handskrivet brev från Dorotea upp och förstör stämningen. Ethel, som befinner sig i ett litet stenhus några kilometer bort, får ett likadant brev. De måste träffas igen. Konsekvenserna av det val de en gång gjorde påverkar inte bara dem själva, utan även deras närmaste. Nu kan de inte längre dölja sin hemlighet.
Visa mer
Recensioner
Betyg
Betyg: 3,5 av 5
Trots det ganska tunga ämnet om sjukdom och död, så finns där ändå en viss värme mellan de tre äldre karaktärerna: Dorothea, Ethel & Maggan som hela tiden får mig att välja lyssna vidare. Gunilla Leining läser boken förträffligt bra och lyckas beröra mig. Dock måste jag medge att jag glömt hälften när jag väl lyssnat klart, därför kan jag inte ge den mer än en 3:a i betyget. Men en stark 3:a får den!
Betyg
ag är ganska glömsk så att jag önskat mig denna bok hade jag totalt glömt bort.När det plingade till i mejlboxen och jag läste om boken kände jag egentligen att det inte alls var min typ av bok. Men där hade jag fel, några sidor in i boken var jag totalt fast. För här finns inte en utan flera hemligheter och klart man måste läsa vidare för att få reda på vad kvinnorna har för dold agenda. Lättläst bok med många hemligheter.
Betyg
Betyg: 4 av 5.
För drygt ett år sedan så läste jag Caroline Säfstrands debutroman, ?Om du bara visste?. Jag tyckte mycket om boken, som fick en fyra i betyg av mig. Här är en länk till mitt blogginlägg om den boken.
Nu har jag läst författarens andra roman, ?Tiden läker inga sår?, och jag tyckte även om den boken, och den får samma betyg som den förra boken, fyra av fem.
Boken handlar om tre vänner som är i sjuttioårsåldern, med tillbakablickar genom deras liv. Många hemligheter uppdagas, och allt är inte som man tror att det är.
En sorts feelgoodroman tycker jag att boken känns som, fast även med mycket djup, mörker och smärta i sig.
Lättläst, snabbläst, välskriven och gripande är den också. Och jag kan varmt rekommendera boken, precis som Carolines tidigare bok.