?Det händer att jag drömmer om min hemstad om nätterna, om ett visst blåsigt förortstorg eller ett särskilt pilträd som lutar sig ut över en flik av vatten. Och när jag vaknar vet jag aldrig om det som värker är längtan dit eller längtan bort, ännu längre bort.""Man ska skriva om det man vet, men redan har glömt?", tänker berättaren i Snöängel, som lever i frivillig exil i en fransk by. Landsflykten inger henne på samma gång känslan av befriande lösryckthet och hjälplöst främlingskap, och hon börjar söka efter den livstråd som är hennes egna. Det förflutna tränger sig på, platsen hon lämnat, människor, minnen och fantasier hjälplöst intrasslade i varandra. Men ur detta växer en magisk och spännande roman, en skimrande stockholmsskildring där läsaren leds tillbaka till en tid som var alldeles nyss och ändå tycks så länge sedan, ruvande på mörker och hemligheter. Den unga...
Visa mer
Recensioner
2014-03-26
Betyg
Bra berättat men lite trögt emellanåt. Det här var första boken jag läst av Anna-Karin Palm men inte den sista.
Betyg
En fin stockholmsskildring med mystiska undertoner som utspelar sig vid mitten av 80-talet, med trådar till förfluten tid. Svår att komma in i från början eftersom den innehåller så många karaktärer, mellan vilka de mest otroliga band finns (lite konstruerat ibland). Lösa spekulationer om mordet på Olof Palme sätter in handlingen i tiden, men slutet blir jag inte riktigt klok på.
Betyg
Mycket märklig och sorgsen bok. Delvis intressanta människoporträtt när Hedvig söker efter hunden Billy i Stockholm. En fin beskrivning av Stockholm. Hur människor möts av en slump. Men sedan har författaren skrivit kapitel inspränga i histoien som jag inte förstod något av alls som kanske handlade om författaren. Meningslöst. Halva boken hade varit tillräcklig!
Betyg
En rik roman med många personer vars liv kommer i beröring med varandra en vinter i Stockholm 1985/86.
I centrum av berättelsen finns Hedvig, en intressant och fint utmejslad karaktär. Även staden själv har en central roll i den vindlande berättelsen.
Det är en njutning att läsa en författare som Anna-Karin Palm.
Avsnitten som är skrivna av författarinnan i exil är bra i sig, men känns för mig som en annan bok, så i romanen om Hedvig och Stockholm och människorna där, tycker jag nog snarare att de stör än tillför något.