Västerås den första juni 1987. Världen skrattar åt Sovjetunionen sedan en ung tysk landat ett propellerplan på Röda Torget under flygsäkerhetens dag. Samma ljumma sommarkväll förs en ung flicka in på akuten i Västerås. Hon är svårt misshandlad och våldtagen. Polisen står handfallen och utan spår. Men Någon har hittat flickans dagbok på lasarettgolvet. Ett par dagar senare landar ett brutalt och utstuderat misshandelsfall på chefen för våldsroteln, Benny Modighs, bord. En lovande fotbollsspelare har hittats bakbunden och kastrerad och det är bara början. Utredningarna av våldtäkten och misshandeln löper parallellt men snart står det klart att Någon ligger steget före polisen. Någon är ute efter att hämnas i en råttans lek med katten. En intensiv kamp mot klockan tar vid samtidigt som en moralisk fråga ställs på sin spets: är det verkligen rätt att straffa den som straffar sådana som förtjänar...
Visa mer
Recensioner
2016-01-27
Betyg 
Jag älskar 80-talet, nästan allt som har med det att göra. Även om jag blir lite illa till mods när jag ser axelvaddar och frisyrer. Den här boken utspelar sig 1987, en av huvudpersonerna och jag är nästan jämngamla. Att läsa denna är lite som att ta en DeLorean tillbaka till det glada 80-talet. Läs mer på http://bokslut.blogspot.se/2016/01/nagon-att-lita-pa-av-hans-olov-oberg.html
2012-09-15
Betyg 
Detta är den andra och fristående delen om chefen för våldsroteln i Västerås, Benny Modigh, och den var lika bra som ettan Djävulens Tonsteg. Hans-Olov Öberg skriver med ett språk som passar mig, intressant och inte med ett torftigt och ensidigt språk som många andra deckarförfattare tyvärr ofta använder sig av. Allt är även mycket väl gestaltat och jag kan se både karaktärerna, händelserna och miljöerna framför mig, precis som jag vill göra när jag läser en bok. Det är också trevligt att uppleva 1980-talet igen och bli nostalgisk över händelserna, kläderna och inte minst musiken som författaren skriver om. Så samtidigt som jag sträckläste boken för spänningens skull, log jag även åt det som var karaktäristiskt för 1980-talet. Alltså en deckare som både var riktigt obehaglig, spännande och som gav en härlig tillbakablick på 1980-talet.
