Laboon : Vågen som äter människor

Tord, Henrik

| 2016

Flag from sv

16


"En otäck, svartsynt och välvberättad bladvändarhistoria om stor ensamhet, mänsklig ondska och livsfarlig natur." Lotta Olsson, DNAnnandagens morgon. Sandra och Matti ser hur vågen närmar sig som ett vitt skum vid horisonten. De letar förtvivlat längs stranden efter sin son Viktor. Sedan dundrar havet in.Samtidigt, på en båt strax utanför Khao Lak. Alla i dyksällskapet är chockade. De har lyckats ta sig upp från trettio meters djup trots havets strömmar som kastat runt dem som trasdockor. Marko, dykinstruktören med ett mörkt förflutet, blickar ut över förödelsen när de närmar sig land. Kaoset, alla döda kroppar. Det här är min chans.Sex år senare väcks Sandra av telefonen. Åren av bottenlös sorg har satt sina spår. Huset ekar tomt, Matti är utflyttad. Hon kisar mot den bländande skärmen. Vem ringer mitt i natten?Det här är Bertil Arvidsson från ambassaden i Bangkok.Hon...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Bokdjungeln

2018-08-15

Betyg

Som jag gillade den här boken! Ville inte lägga ifrån mig den och ville inte heller att den skulle ta slut. Moment22 delux! Den var verkligen spännande från början till slut. Satt med gråten i halsen ena sekunden för att i den andra sitta som på nålar. Jag tycker verkligen om den här boken, och att det hela tiden hände något är en av de saker som jag uppskattade mest.

Helena Nilsson

2018-04-23

Betyg

Inte lika bra som de två tidigare böckerna. Vet inte varför... kanske hade jag för höga förväntningar!

J

Betyg

Mörk, skrämmande och spännande!

Britt-Marie Kullin

2016-06-07

Betyg

Betyg: 4,5 av 5.

?Laboon? är Henrik Tords tredje bok. Först kom han ut med ?Kum? år 2012. Sen kom ?Lasaros tårar? ut 2014. Och nu 2016 så kom alltså ?Laboon?.

Jag har tidigare läst både Kum och Lasaros tårar, och jag tyckte väldigt mycket om dom båda två. Här är en länk till min recension av Kum. Och här är en länk till min recension av Lasaros tårar.

Och nu har jag alltså läst Laboon, och tyckte precis lika mycket om den.

Jag tycker att Henrik Tord skriver mycket speciella böcker, i en alldeles egen genre. Laboon är den tredje och avslutande boken i Svart paradis-trilogin. Men böckerna är helt fristående från varandra, och kan läsas i vilken ordning som helst. Det som är gemensamt för dom, det är att dom alla tre utspelar sig i Sydostasien. Det är fristående mörka thrillers från paradisets baksida, som det står på Henrik Tords hemsida.

Laboon handlar om tsunamin i Thailand på annandagen 2004, en nioårig pojke försvinner i vågen, och återkommer sex år senare.

Boken är mycket välskriven och väldigt spännande. Jag blev även mycket berörd av den.

Rekommenderar varmt boken, precis som jag gör med Henrik Tords två tidigare böcker. Och jag hoppas verkligen på fler böcker av honom.