Fröken Livrädd & Kärleken

För 200 små svartvita bilder behövs: 1 stor kärlek 1 förälskelse med glitter 3-4 stora svek lite självbedrägeri 1 längtan 1 bottenlös sorg gärna en välvuxen hybris 1 väninna som vet allt 2 klickar rädsla 1 nypa självförakt och 1 knippa bitterhet minst ett dussin lögner Blanda allt till en röra och låt tiden gå. Kavla sedan ut till 200 sidor. Grädda i värmen av någons tillit. Servera rykande hett med gnistrande snöflingor. Joanna Rubin Dranger är född 1970 och bor i Stockholm. Med Fröken Livrädd & Kärleken gör hon en egensinnig och expressiv debut, som inte bara träffar rätt i tiden, utan också mitt i hjärtat.

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

A

Anna Persson

2019-02-21

Betyg

Jag fylls av ömhet över allt trassel som man känner igen.

Liv Anna Elisabeth

2012-06-01

Betyg

Fantastiskt tragikomisk! Presenttips!

M

Mia Eriksson

2012-02-29

Betyg

Underbar bok som bidragit till många skratt!

H

Helena Lind

2011-12-28

Betyg

Roligt, snyggt och träffande om sökandet efter kärlek.

L

Linn Kjöllerström

2011-11-27

Betyg

Sann och ärlig om kärlek på ett humoristiskt sätt.

K

Karin Uppman

2011-11-01

Betyg

Underbar!!

Emelie

2010-12-05

Betyg

Väldigt söt bok med vackra bilder och älskvärda metaforer. Det jag saknar var dock de ännu djupare orden och känslorna.

Tarja Ahlgrén

2010-10-23

Betyg

Det finns nog ingen som kan rita känslor lika bra som Joanna Rubin Dranger.

Karin .

2010-09-23

Betyg

Inte bland mina favoriter. Läst hos någon, har inte boken själv.

Victoria G

2010-01-01

Betyg

Finstämt och fulländat!

M

miranda åkermalm

2009-10-06

Betyg

Extremt rolig! Älskar metaforerna, "vi har trassel soom vi måste reda ut" "åh nej, en kärleksblomma!" Den är bara bäst bäst bäst!!!

A

Angela Alvarez

2009-04-27

Betyg

Jag borde biktat mig för många år sedan angående den här lilla diamanten till äkthet, rabblat hundratals Ave Maria i hopp om att bli förlåten.. för att jag stal den från en vän.

Jag kunde inte hejda mig!

Minns att det var en skuggig sommarnatt, vi halvlåg intellektuellt falsierade i hennes fåtöljer och bläddrade böcker då jag tog fram Fröken Livrädd & Kärleken ur hennes bokhylla - och blev fullständigt uppslukad. Besatt. Förälskad. Min vän var altför djupt nedsjunken i något slitet exemplar av Burroughs för att märka min förtjusning och utan att ens tänka efter så slank boken ner i väskan och följde med mig hem.

Och jag har inte ångrat mig en sekund. (Dessutom var väninnan inte mycker att ha, hon förtjänade inte att ha Drangers mästerverk i sin bokhylla).

För det här är en underbart vardagssorglig, fragmentarisk, scen-för-scen-bok som emotionellt far åt alla håll samtidigt. Fröken Livrädd kan inte älskas, hon vill inte älskas, jo hon vill vill vill men vågar inte och han tycker inte om henne eller gör han det och herregud ångesttrassel överallt. Det går fort mellan misären och den sprudlande lyckan; euforin lika närvarande som katastrofen. Och illustrationerna är bedårande. Fortfarande idag är bilden av ångesttrasslet; de svarta härvorna av hemskheter; en av de första associationerna mitt sinne går till när jag själv mår dåligt. Att det är trassel överallt. Man vadar genom det; osäker, ångestdrabbad.. livrädd. I sökandet på det där ljuset som ändå glimmar någonstans, hoppfullt, i fjärran.


Fröken Livrädd är alla vi som vilset famlar runt och inte riktigt förstår oss på Kärleken.
Dranger talar för oss allihop,
och hon gör det med sådan mördande charm.