Flykten

Larsson, Torsten

| 2016

Flag from sv

2


Plötsligt kom kriget. Bomberna föll alldeles för nära och familjen flydde hals över huvud. Flykten handlar om ett barn som tvingas fly med sin familj från sitt hem och sina kompisar. Det enda som följer med när familjen flyr en natt är nallen ? den enda vännen på en lång resa mot okänt mål ?

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Sandra Petojevic

2016-03-08

Betyg

Barnboken Flykten av Johanna Sandberg och Torsten Larsson (Whip Media 2016) handlar om en helt vanlig familj som måste lämna sitt hem på grund av krig, och de ger sig ut på en farlig resa för att fly till ett annat land. Sandbergs illustrationer är naivistiska, färggranna och charmiga. De visar snarare stämningar än naturalism, såsom den hotfulla blodmånen mot den grådaskiga morgonhimlen. Månen är egentligen en uppgående sol, men helt utan värme, en iskall himlakropp som bistert tittar ner på familjen och flyktingarna i gummibåten; en gryning som lovar en dag full av vedermödor. Sandbergs följsamma tuschpenndrag ger uttryck åt såväl struktur som skeenden; bombanfallet visas med aggressiva linjer i lysande orange och lila, och modern i diagonalläge drar med sig maken och sonen mot sidans högerkant, som för att fly ut ur boken. En annan scen visar väntande flyktingar på en tågperrong, järnvägssyllarna framför dem i lysande gult gör att hela bokuppslaget skiner av hopp och förväntan, tåget som inte syns är på väg in i säckstationen. På nästa sida är tåget vemodigt mörkblått. Resan är äntligen slut men familjen är framme i ett främmande land med ett annat språk. Och på sidan därpå ett genialiskt drag: en vardaglig scen där familjen hänger upp tvätt mellan två granar som bildar en perfekt kontrapunkt till en identisk scen i bokens början, där tvätten hängs upp mellan två palmer. Detta visar med all önskvärd tydlighet att familjen är som vilken vanlig familj som helst. Men en sak ger mig funderingar: i boken mister sonen sin gosenalle i havet, en tragisk scen som ger barn möjlighet att förstå hur det är att mista någon man håller kär. Men i slutet får sonen dock en ny nalle lik den gamla, vilket gör att problemet med saknaden löses snabbt och lättvindigt. Men av erfarenhet vet jag att den där nya nallen aldrig någonsin kan bli exakt samma som den nallen som försvann i havet, jag skulle gärna ha sett detta utvecklas mera, att sonen fortfarande funderade över nallen som försvann; vid vilken strand den skulle ha flutit i land.
Denna barnbok får fyra fina gummiflottar av fem.