The Elephant Vanishes

Betyg

I den här novellsamlingen, som är ett biblioteksexemplar, har någon kryssat för tre av de 18 novellerna som står uppradade på försättsbladet. En av dessa är Att bränna lador. Jag lånade boken för att jag ville läsa just den novellen. Varför? Jo, den sydkoreanske filmregissören Chang-dong Lee har gjort filmen Bränd med novellen som förlaga. Det finns en mystik vilande över novellen, som vanligt hos Murakami. Jag läser de olika texterna med en viss förtjusning. Och jag ser framemot att se filmen Bränd i veckan som kommer.

Betyg

En väldigt spretig och ojämn samling essäer som saknar röd tråd. Förmodligen det svagaste inlägget i Murakamis bibliografi. Av de 17 novellerna är kanske hälften någorlunda läsvärda och ännu färre bra nog att rekommendera till en vän. Samlingens allra bästa noveller håller god kvalitet om man läser dem isolerat, men det är det inte tillräckligt för att lyfta boken som helhet. Murakamis typiska hopkok av fantasi och verklighet känns (mestadels) slarvigare författat här än i hans andra texter och flera av de mer realistiskt lagda novellerna är oengagerande. Vidare försämras läsningen av att översättningen är klumpig och ibland tar sig lite väl stora friheter.

Betyg

Spännande blandning av verklighet och fantasi med magiska inslag.

Betyg

Boken innehåller många olika noveller av olika karaktär. Alla berör på något sätt men jag förblir ambivalent.

Betyg

Jag har gillat det mesta jag läst av Murakami. Men efter 1Q84 så tröttnade jag litet, vet ej varför. Nu blev jag påmind om hur bra han är. Den här novellsamlingen är underbar. Språket förstås, men också spänningen i vardagliga detaljer.

Betyg

En del av novellerna var jättebra,men några texter var svårt för mig att förstå meningen med.Namnet Noburu Watanabe förekommer i flera av novellerna.

Betyg

Fler små berättelser.

Betyg

Den här orkade jag inte med.

Betyg

Lite Murakami är aldrig fel för mig. Han får det ointressanta att bli intressant (och mystiskt). Nu vet jag att han även funkar i novellform.

Betyg

Surrealistiska, intetsägande, korthuggna, oavslutade och faktiskt ganska trista noveller. Murakami, som skrivit så många bra böcker, tycks behöva romanens format för att komma till sin rätt.

Betyg

Haruki Murakamis nya roman består av 17 olika noveller där alla novellerna är skrivna i jagform, men de är olika karaktärer i varje novell. Alla novellerna slutar med ett stort frågetecken om vad som egentligen hände eller vad som hända ska. Novellerna handlar om olika relationer och ibland är det kvinnor som berättar och ibland män. Som alltid känns Murakimis berättelser väldigt västerländsk och han har ofta med västerländska författare i sina romaner. I denna får vi läsa om en kvinna som inte kan sova, hon plöjer igenom Anna Karenina av Leo Tolstoj flera gånger och sedan Dostojevskij, just denna novell berörde mig mycket. Slutet var väldigt oväntat och jag ville veta vad som hände med kvinnan, något jag nog aldrig får reda på, bara spekulera i. I en novell ser en kvinna ett grönt monster som kryper fram ur marken och en annan jag fastnade för var en märklig berättelse om en tv. Jag tyckte som vanligt om Murakamis berätteser, men en negativ sak jag funderade över är varför hans kvinnoporträtt alltid var så ytlig och gestaltade av kvinnornas bröst. Annars var det en härlig läsupplevelse av en författare med ett härligt språk.

Betyg

Ojämn men de fyra sista novellerna höjer betyget.

Betyg

Annorlunda, mycket bra. Jag läste den dock på svenska.

Betyg

Murakami fungerar bättre i novellform för mig. Det räcker. I hans romaner blir det fantastiskt och svindlande, man slungas iväg och förlorar fotfästet. Sen landar man, lite skakig men mätt. Eller, överfull och smått illamående. Men i dess mest positiva bemärkelse, självklart.
Hur som haver, det här är riktigt bra.

Betyg

Jag är väldigt förtjust i att läsa noveller, men när det gäller Murakami tycker jag att han kommer bättre till sin rätt när han skriver långt och vindlande. Då skapar han stämningar och världar att stanna länge i. Här blir det mer avhugget och "Jaha...".
Intressant att läsa hans litterära produktion i omvänd ordning som jag har gjort: Kafka på stranden, Sputnikälskling, Fågeln som vrider upp världen och nu Elefanten som gick upp i rök - här finns nämligen många frön till det som sedan blev Fågeln som vrider upp världen.
Jag tycker att hans verk blir bättre och bättre för varje bok; Kafka på stranden är min favorit - och det bådar ju onekligen gott inför framtida läsupplevelser av denne mycket läsvärde författare.

Betyg

Lite ojämn, som novellsamlingar ofta är, men helt klart läsvärd.

Betyg

Läste boken Elefanten som gick upp i rök på svenska och den innehåller ett antal noveller som är läsvärda. Murakami verkar alltid vara läsvärd - min erfarenhet än så länge i alla fall.