Det goda inom dig

Tyckte oom boken men inte lika mycket som de två föregående som jag tyckte var helt fantastiska!

Språket är vackert och andlöst. Till en början långsam, men sedan utvecklar sig historien så snabbt att det blir som att åka från en dressin (där man får pumpa sig svettig för att komma framåt) till X-2000 - man hinner inte se alla detaljer utanför och blir lätt yr i huvudet. Sammantaget en fin berättelse, men jag saknar helhetsbilden av kvinnan, pojken och mannen, det homosexuella paret, mamman, morfadern, brodern. Sköra fragment av varje person, men svårt att bilda sig en helhetsbild av dem.

Helt underbar ! Är fast från första sidan. Sugs in i boken som att hon blir jag, det är jag som sätter mej där på tröskeln till mitt hem. Kan riktigt känna hennes tankar o känslor. Hon har ett sånt flyt när hon skriver så att jag kan inte sluta läsa. Älskar den.

Seg och tråkig

Jag är inget Linda Olsson-fans. Jag tyckte inte alls om Nu vill jag sjunga dig milda sånger från 2006 eller Sonat till Miriam från 2008. Båda dessa böcker har jag läst i vanlig bokform och jag tänkte att jag ska ge Olsson ytterligare en chans och denna gång i ljudboksformat. Min hemmaplan liksom, men tyvärr hjälpte inte det.

Boken är verkligen superseg och tråkig i starten och jag kämpar med näbbar och klor för att inte lägga den i från mig. Varför vet jag dock inte. Jag är nog rätt envis ibland men jag ville verkligen göra ett försök till eftersom Olsson blivit så hyllad för sina tidigare böcker.

Boken blir så småningom bättre och tempot blir något högre. Boken handlar om misshandlade barn och det går givetvis inte att läsa utan att bli berörd. Men trots det så når Olsson av någon anledning inte ända fram till mig. Vi är nog helt enkelt inte kompatibla :-).

Det goda inom dig är, precis som de tidigare böckerna, väldigt välskriven. Språket är målande, stillsamt och vackert.

Jag kan nog bara säga att har du gillat Olssons tidigare böcker så kommer du nog att gilla Det goda inom dig också men jag gjorde det som sagt inte.

Författarinnan delar inte min åsikt och hennes kommentar om min recension kan du läsa på www.bokbrus.se

kanske en orättvis bedömning...

Ja kanske är bedömningen orättvis, började läsa boken då jag låg på lasarett med inflammerad gallblåsa... smärtorna gjorde att det var svårt att få flyt o sammanhang i boken... men samtidigt påtalade min sänggranne att hon tyckte att det tog ett bra tag att komma in i boken, att den var lite seg... och ja det tyckte jag oxå... Boken som handlar om en kvinna, en pojke och en man i nutid och hur relationen byggs upp emellan dem och vad den byggs upp av, dvs deras tidigare relationer och erfarenheter som präglar deras nuvarande... Jodå... men jag är (för tillfället?) allergisk mot tillbaka blickar i kursiv text - där parallella storys ska knytas samman till slut... Det handlar om känslor o erfarenheter och om ögonblick och situationer som man inte tar vara på... vackert så lång, finsstämt ja visst, men det jag undrar när jag lägger boken ifrån mig är hur det homosexuella paret har det och hur hon hade det hos dem?? Den storyn vara släpps och det gillar inte jag... Sen är det väl så att det är rejält svårt för Linda att toppa sin första bok som satte sig som en vacker solskens morgon i mitt hjärta!