
Om boken
- Antal betyg: 725
- Antal betyg senaste veckan: 4
- Snittbetyg: 3.44
- Genres: Skönlitteratur , Deckare/Thriller
- » Anmäl fel eller dubbletter
Nyheter
Det finns inga platser inlagda för denna bok.
Diskussioner om den här boken
Kommentarer till boken
Jag är lite besviken. Här hade jag väntat mig en spökhistoria med det öländska alvaret som scen och vad får jag? Jo, en ordinär deckare. Den var inte dålig på något sätt, men jag börjar fundera och undra varför jag fått för mig att Theorin skriver spökhistorier. Jag vill att han ska skriva som Nattfåk, den älskade jag. Läs mer på http://bokslut.blogspot.com/2012/01/blodlage-av-johan-theorin.html
Den här serien är rena döden. Vad ska den egentligen föreställa? Blek som deckare (någon av karaktärerna är tydligen polis, vilket räcker för att kalla en bok deckare, även om minimalt med polisarbete förekommer i serien), blek som spökhistoria (samma sak där - övernaturliga inslag fungerar mest som berättartekniska dei ex machina), anskrämlig som både personskildring och landskapsskildring (dags för miljöombyte, Theorin...been to Fjällbacka?). Problemet är att ingen av de här böckerna HANDLAR om någonting - de faller samtliga platt mellan för många stolar.
Annorlunda men väldigt läsvärd. Slukades på ett par dagar.
Recensioner
Mums!
Sträckläste i stort sett denna bok. Lyssnade till Johan Theorin för ett par år sedan på bokens dag... men vågade inte köpa hans böcker till mig själv eftersom jag har den där bekanta mörkrädslan... köpte dock en signerad till sonen... Men nu har jag ju änna blivit lite mer trygg här i livet o vågat mig på att läsa både det ena o andra :-D så varför inte Theorin!?Boken som handlar om tre huvudpersoner och hur deras liv nystas samman genom tidigare händelser och nutida händelser... Deras kärlek till Öland, deras funderingar kring relationer och för flera av dem, rädslan för att inte duga... Men oxå dessa spännande historier om troll och älvor... Theorin för samman de parallella berättelserna till en enda på ett föredömligt sätt... jag bugar o bockar för trivsam läsupplevelse!
Ölandsmystisk på sparlåga
En man med en ansträngd relation till sin far. En kuvad kvinna som tror på älvor.När jag har läst hälften av Johan Theorins "Blodläge" kommer jag på mig själv med att fundera över när det kommer att hända någonting. Hela boken är som ett långt förspel inför en grandios final som uteblir.
Thorins två tidigare böcker, "Skumtimmen" och "Nattfåk", bjöd båda på kuslig spänning och var en fröjd att läsa. "Blodläge" är däremot en stor besvikelse. Den enda anledningen till att jag över huvud taget läste klart den var just för att det var Theorin som skrivit den.
Jag lär aldrig känna bokens huvudperson, Per Mörner. Porträttet av honom känns diffust och bristfällig. Intrigen är egentligen fullkomligt obegriplig. Jag får aldrig riktigt grepp om varför personerna i boken reagerar si eller så, eller agerar på ett visst sätt. Theorin lämnar alldeles för mycket i bokens handling till läsarens fantasi.
Mystiken som varit charmig i de två tidigare böckerna, känns nu bara konstlad och tillgjord.
Den stora behållningen i "Blodläge" är Theorins fantastiska förmåga att beskriva miljöer. Det är nästan som om man befinner sig på Öland. Men inte med samma intensitet som tidigare. Texten är seg, och jag tappar ofta koncentrationen när jag läser.
"Blodläge" passerar obemärkt förbi. Theorin kan bättre. Mycket bättre. Det visade han klart och tydligt med sina två tidigare böcker.
Medlemmar om boken









Svenska

















